stora rijkedomar. Ifrån denna tiden har man, besynnerl:
wid de grufworne som gifwa mager och i gråberget widlyfftigt
insprängd malm, med bättre fördel lärdt silfret att utleta och
dymedelst gråbergs warpen så fattiga /:ehuruwäl stora nog :/
lämnat, att ingen efter denna dag lär finna någon räkning
wid att gifwa arrende ell: någon serdeles stor afgift genandt derföre.
Grufwekonsterna haf: in till an: 1600 warit her inrättade medd
korta Satzer på Hartziskt maner, men blifwit sedan förwexla-
de i långa Satzer, som ännu brukas och hållas för compendieu-
sare och lindrigare till omkostnaden än de andra.
Sedan som Bergwerket begynt kasta något ansehnligit af
sig har man, dels till interessenternes efterrättelse, dels ock att
locka fremmande till antaga parter der uti, låtit först an: 1529
utgå tryckta Zedlar på alt öfwerskåttet och Grufwornes namn
der hoos, continuerandes med sådane till an: 1685, då icke alle-
nast Ausbeute utan ock Zubuss ell: förskottet i Zedlarne
blef infördt och de samme hwart qvartal förnyade. Äfwen
då giorde man en åtskillnad i Zedlarne emellan Ausbeute
och förlag, räknandes purt Ausbeute af de grufwor, som öf-
werskått gofwo och ingen innestående Skuld hade, men förlag
af
af sådane, som fuller kastade något af sig öf: omkostnaden men
änn icke hint afbörda sig sitt gambla förlag, hwilket der på från
begynnelsen anwändt warit.
Af den ofullkomlighet de gambla swäfwat uti wijd grufwor-
nes och Bokwerkens drifwande är lätt till sluta att de ock nöd-
wändigt måst mycket fela i smeltwäsendet, som sees af deras
in till an: 1555 brukade Stickugnar, på hwilka allenast de lätt-
flussiga och mycket rent sofrade malmerna kunnat förarbetas
och i ringa quantitet, men de torra och trögsmelte måst för oduge-
liga bortkastas. Sådant är wid nästberörde tid något widare
bracht och allenast fåå Krumugnar inrättade, som för deras
storlek och flera beqwehmligheters skull fördelachtigare befunnits.
Anno 1599 då man förmerkt grufwornes myckna aftagande
på god och rijk malm, men der emot temlig ymnoghet af det
magrare slaget, är en methode påtenkt huru sådan i quantitet
till Bergwerkets conservation i längden måtte kunna förbru-
kas och till nytta göras, stadnandes så der wijd att man på nå-
gra förfarne Bergsbetientes, men i synnerhet en ben:d Dawid
Wolfrahms, angifwande till prof låtit bygga en art Höga
Ugnar, som skedde först an: 1600, och till att erfara åtskillnaden
emellan