Om Malmgån-
gorne
och med långa Sättiare, som hållas före uti alt bettre effect än de
annorstädes brukeliga korta göra kunna.
Angående Malmgångerne i gemen wid detta werket, så äro de alle
sammans strykande, och dehls Seiger- ell: perpendiculariter, dehls litet
slutt ell: donlegigt och dels ehuruwäl minsta parten hel flacht fallande; som-
liga 1 á 4 lachter ell: Bergsfamnar mächtiga och sombl: nämbl: de rijkhal-
tigare ganska smala och såsom små subtila ådror Klyfften i korss twert och ända-
långs igenomsättiande; De bredare ell: mächtigare kallas Haupt Thru-
mer ell: Gänge, men de smalare Klyfften ell: thrumlein; På de se-
nare warda sällan några reelle och beständiga grufwor anlagde, eme-
dan de intet gerna hålla fort, men på de förra arbetet man twert
om med så mycket större säkerhet och åhoga. Till dessa strykan-
de ådrars desto bettre distingverande och namngifwande, äro de efter
BergCompassen fördelte i fyrahanda slag, näml: (1) Stehende, hwilka stry-
ka från Norr till Söder ell: vice versa, och hafwa sitt så kallade Hangendes
åt Wester och conseqventer Liegendes åt Öster; 2) Morgen Gänge, stry-
ka Södwest ell: nordost och hafwa sin hängande wägg söder ut; 3) Spath-
gänge, gå Öster och wäster och med deras hangendes äfwen söder ut; Och
4) Flache Gänge, stryka Nord ost och twert om, och wända sitt hangende
till Wester. Hwad hangendes och Liegendes betreffar,
så begripas det bäst om man sig en utbruten grufwa imaginerar,
hwars
hwars Strek något flacht fallit, då man det öfwerhängande taket ell:
wäggen Hangendes, men det underliggande Liegendes efter bergsterme
kalla plägar. Elliest treffar det också icke altid in att ofwansagde
Gånger hafwa enahanda Hangendes ell: Liegendes, utan de falla undertiden
helt twert emot, ehuruwäl mycket sällan, och kallas sådant Ein wieder-
sinnisches fallend, efter det är emot den mästbefindtliga och wahnliga
beskaffenheten.
Indelningen af grufworne på dessa strykande gånger är efter Bergsord-
ningen kortel: som föllier: När någon Societet ell: Gewerckschafft en
grufwa upptaga will, sökes muthzedel af Berg Mästaren och så framt
det begärte feldtet befinnes icke praejudicera någon äldre angrentzande
grufwa, mätes af Marckscheidern till en så kallad Fundgrube 40 lacht:s
feldt på Malmgången, och der i tijd något mer desidereras, från 2 till 20
Maas der till, hwart maas om 20 lacht:, och detta så wäl ofwan som nedan
om Fundgrufwan, men i bredden tillåtes utan föregångit muth- och mä-
tande dock eij mer än 3 1/2 lacht: på hwardera sidan om Malmstreket, innom
hwilken distance hwad som antingen med Twärslag ell: elliest antreffas
kan, hörer den grufwan till som det sielf funnit; Widare dristar
sig ingen hwarten i feldtet ell: Bredden utan Bergmästarens exprez
tillstånd och muthZedel att framfara, fördenskull ock altid till dess
wissare efterrättelse stenar ell: Pålar efter utmätandet af
Marcksheidern
grunde deelnin-
gen