264.
kan beqwämligen föras in i ugnen igenom dören fram-
manföre, ok ligger så at rostas för 12 eller 14 timar,
ok det i jämn ok lindrig hetta, til hwilken ända
de då allenast bruka 1/3 stenkol til 2/3 delar aska, hwar-
medelst ugnen nogsamt uphettes, hälst som skärstenen
ingalunda bör smälta, utan hållas eldröd, ok
man deraf at han börjar, som de säga, swettas,
ser at ugnen då drager för starkt. Derpå gif-
wes med bara kol en starkare eld ok hetta, så at
skärstenen kommer til smältnings, som sker i
2 eller 3 timar, då han straxt bör slås ut i san-
den som förr. De smälta 12 à 1500 skålpund skär-
sten tillika, ok slå ut en gång om dygnet, då sedan
ugnen är blefwen kallare, skärsten åter upsättes
til at rostas ok smältas, hwarmed fortfares på
samma sätt, som nu är anfördt, 10, 12, 15 ok wäl
20 gångor, alt som skärstenen är god eller elak til, då
han först blir af en lefwerbrun färg, sedan hwitgrå-
agtig ok tät, sidst holig med Koppargnistor i holen,
ok så at kopparen synes utan på, då ej mera än en
smältning fordres at bringa honom til Råkoppar.
Gårugnen är bygd på samma sätt som
de förre, som han ock drifwes med Stenkol, al-
lenast
265.
lenast at han är smalare ok trängre, ok bör drifwas
helt sluten ok tät, hwartil kommer at botnen
deraf är betäkt med Benaska til 2 eller 3 tum
tiockt, hwilken aska är bränd af det den, som wäxer
in i hornen på boskapen, ok kallas slough ok såldes
nu för 20 Skill:r p ton. Profwet wid gårandet
tages antingen deraf, at kopparen sitter tät ok slät
på jernet, som doppes deri, eller, som mäst sker, at
de taga något deraf i en liten rund jernslef, ok af
kopparens art, färg ok brott gifwa der om sitt omdö-
me. Det första gårande, som de kalla the coarse
refinery, påstår i 12, 14 eller ock 16 timar högst,
då kopparen drifwes utan någon tilsats; Men då
han gåres andra gången för hammaren, som de kalla
the fine refinery, sättas träkol dertil, at dymedelst
bringa honom fort eller tilbaka, som de det finna
nödigt, ok påstår detta i 2 timar mer eller mindre.
första ok
wid den andra gårningen falla en Kopparglett el:
Litharge, hwilken sedermera medelst tilsats af
swafwel åter bringes til koppar, ok ofta af 150 skålpund
wigt ger 100 skålpund koppar. I afbränning bestås ful-
ler intet wist til gårmakaren, men så räknas ge-
menligen 200 skålpund afbränning på 1 ton Råkoppar af