402.
grufwar at bringa kunskap, först dahlen
Aspe genom, ok sedan ändelångz Berg
til St Jean pied de Port och Bayonne
sidan i andra, Navarre, då så innom
som på Spanska Gräntzen, en fast stor
myckenhet af små förr giorde försöknin-
gar, malmstrek och känningar kom
at beses af kopper, Bly och deraf i
synnerhet de förr omtalta i dalen Be-
retons, och järn, hwilka woro onödigt
och för wid löftigt at nämna, hälst
som de förra hafwa det gement med
mästadehls de andra Kopparstreken här
i landet, at de synas mera gå i
lar wid högden af bergen än i s
gång, äro med Jern binda så starkt
beblandade, och belägenheten så
swår, at derpå intet förslag kom at
giöras. De senare syntes mindre
åtanka förtiäna.
Wid återkomsten ifrån denna företogs
en annan resa Sudost ut ifrån
Pau och först til Staden Bagner
bel
403.
belägen 9 franska mijl ifrån den förra
i Landet, Bigorre och wid foten af Bergen.
Ibland de många warma bad och kur-
brunnar, som finnas i de Pyeneiska
Bergen, äro de wid denna ort de mäst
bekanta och widt ifrån besökte, warande
der en ymnoghet af så warma som kalla
och söta watn, hwilka springa up el:r
rinna brede wid hwarannan. Efter
den underrättelse man här med får
derom, skal et af desse bad hafwa
för dess mineral Vitriol och något
jern achtigt; Et annat wara med swaf-
wel, Alun och nitre impregnerat;
hwartil et annat har Vitriol, och så de
öfriga i deras åtskillige grader afsatta
och bländning af föresagd mineraler.
Strax utan för staden besåg en underjor-
disk kula, hwarest en Roddées wid år
1717, sedan han på åtskilliga ställen
i Provence och de Pyreneiska bergen
lagt wid 400000 Livres neder i gruf-
wo arbeten, som ses af det sidsta af
Cronan honom förundte Patent,
ändtl.