404.
ändtl. kommit så långt, at han låtit
upgräfwa af botnen af denna kula
en dels swart- dels rödachtig jord
med små swarta stenor uti, hwaraf han
förmente sig skola draga guld, ehuru at
döma eftrer ögonen, der war inne
het til något järn achtigt; han sade
då här och häromkring arbeten och
ugnars upbyggande til smältning och
distillerande af skedwatn med mera
slut hafwa giordt af med in mot 40000
Twå mil härifrån wid en By Ashe i
landet Nebusan och på berget B
za besågs ett blymelmstrek, hwarest
malmen syntes här och der i en gå
af hwit Spar, bred 1 1/2 fot, hängande
öf:r en ådra af rödacktig jord, och sig
skes gången wid dagen 6 famnar
i längden, och sträk så nu i bergen
emot Nordost, Grufwan ligger
mit i en skog af bak och gran
hwar med bergen rundt omkring är
betäckta. Man hade der samlat 9
Malm wid dagen, hwilken efter
giordt prof gaf 80 P:Cent, och hwarest
bem-
405.
bemälte Roddes hade haft 6. Cent:. Men
som han allenast sökte guld, och det sednare
el:r Galabins Compagnie woro nog såslo-
sätte med kopper grufworna, så war detta
werk lemnat oarbetat, ehuru dess anse-
ende war i många delar det besta af
dem, som i dessa resor i bergen månde
förekomma.
I dahlen Aure angofwos åtskiilige
Koppar- och blygrufwor, och deriblanda
af de förra wid Portete och St Gandens
som warit bearbetad för en tid sedan.
De andra alla woro anten ej uptagna,
el:rr intet thess wärde. Så äro der och
några glasbruk för gröna glas, hwarwid
de betjena sig af aska af Orm bunkar
blandad med sanden.
Utur samma dahl går man öf:r det stora
berget Espiadelle, hwaröf:r ej utan myc-
ken möda ock kostnad stora Marmor-
stycken föras ner til staden Saraccolin,
hwarifrån de så på strömen Neste och
sedan Garonne floden til Bourdeaux,
och så widare til Paris; denna Marmor
som är bekant under namn af Marbre
de