26.
Brukspatronerne, som låta bearbeta
thenna grufwa, betala till grufdrän-
garna 22 Sols på backen för hwar
Chariot Charrée eller Kärrlass, och 22 à 23
sols ell styf:r i forlön, så att hwar
Charré malm kommer wid masu-
gnen att kosta 44 à 45 styfwer.
Thenne malm, som är utanpå
rödagtig och het, och innantil gråagtig
är rik och gifwer 1900 à 2000 skålpund tack-
jern af 2 Charrées malm; Men
som han är, thet the här kalla
pesant och fendre eller Kallbräckt,
så blandes han wid masugnen
ut med en slags swartagtig malm
som gräfwes up i åkrarna in wid
Byn Marche, tagande man till
en Charrée eller kärrlass af Bamboue
malmen 3 brouettes eller Skottkär-
ror af then senare eller swarta.
Till thenna masugn höra 5 ar-
betskarlar: En Maitre fondeur,
som niuter 24 sols för 24 timar el-
ler dygnet, eller, som är mäst thet-
samma, för 2 gueuser eller tackor.
En petit fondeur à 10 styf:r om dygnet;
Twå
Twå Chargeurs, en à 11, then andra à 10 styf:r
om dygnet; En Briseur à 14 sols eller
styf:r om dygnet. Så höra ock till thet-
ta werk 2 hammarsmedjor, hwarthera
af 2 härdar och en Mackáa, hwilken
senare dock nu icke war i gång.
Lasfineur har 20 sols i arbetslön för
hwar millier eller 1000 skålpund jern, och
drängen 18 styfwer. Le Murteleur eller
hammarmannen och thess dräng, niu-
ta samma arbetslön. Afbrännin-
gen beräknas stiga till 5 à 600 skålpund på
2000 skålpund tackjern. Man räknar här
och i förslagswis, att 2 benes kol gå
till att göra en millier stångjern,
hwilcken bene Kol förledne år kostat
wid masugnen 4 1/2 Ecus eller R:dr
eller 12 fl. och 12 Sols, men i thet-
ta år skolat stigit till 6 V:s eller
Patagoris, som göra 16 fl. 16 styf:r, wa-
rande alt thetta räknat i argent
de permission.
Thet hade en eller annan af
Bruksidkarna i Landet Luxenbourg,
eller egentligen ifrån then tracten,
som kallas le bois d'ardennes, lå-
tit
27.