Show/hide image

30.

egen förnödenhet.

Magnet, än med eld, och at han

af allehanda sorter befunnit god

malm. Men den båsta wid sö-

dra sedan af Wirgenien; Hafwan-

des de wid den tiden ej inrättat

hwärcken Masugnar eller några

HammarSmedjor, utan allenast

twenne Blomarys hyttor, hwaräst

de snadde jern allenast till deras

Derefter företog sig Depu-

tation till öfwerwägande, de åt-

skillige ansökningar, som inkom-

mit emot Stångjerns införflan

ifrån America. Och föruträd-

de M:r Samuel Burnet, en Flitter

waltsmästare uti Ridyeley i

Stolfordshire, hwilcken utlåt sig

at han hade ungefär 1 ton Phila-

delphia jern, hwilcket han sade

proberat och befunnit af en

seg, muck och smidig art: och

at det låter arbeta sig, till alt

det, hwartill wart Eögelska

Principio och Baltimore jern

kan brokas; Warandessade

han, nästan af samma be-

kaftenhet, som wart Engelska,

och bättre än det Marylandske,

hwilcket ej låter sig så wal pocera-

Derofter förekrädde M:r Edward

Knigth från Coonby, uti Worchester Sire,

hwilcken uppå gjord före ställning yt-

träde sig ängde arten och beskaffenhe-

ten af de åtskillige sorter Americaniske

Tackjern, som han hade haft under

händer, neml:n Bristolska Compagniets

Potomock, Tubal, Pensilvanca, och N:o 18,

samt 5. 6, hwilcke alle jernsorter, han

sade wara kalbräkte, och håfwudsa-

keligen tjenlige till Sycksmide; Hwar-

till förnämbigast andre sorter af

Engelskt jern förrdetta sade blifwit

brukade, så länge, tilldes ej länge-

sedan Ryska jernet, hwilcket äfwen

till samma brut är tjenligit begynt.

at införas, hwarigenom han för-

mente, at Consumtionen af Engelske

jernet ansenligen aftagit, som är

af samma art; Och om importation

af Americaniskt Stångjern äfwen

skulle komma dertill, förmente

han, at Debiten af Engelske jernet,

derigenom skulle taga sådan stöt

som på wist sätt, skulle aldeles brin-

ga det till intet, och sätta det A-

mericanske uti stor förmon för

det Swenska, i anseende till det

gelska,

3.