42
och Engelskt Tackjern, och trodde at
det järnet, som gjordes af Ameri-
carske Tackor skulle till alla usus
wara äfwen så godt, som det En-
gelska: Warandes merendels af
samma art; Samt at han Observe-
rat, at när de blandas tillsam-
mans för bättrar den ena sorten
den andra; äuskjönt det likwäl
är sämre, än det Swenska jernet,
e anseende till des miukhet. Di-
dare gaf han wid handen, at han
le gros betalte för en ton malas
förarbetande till Talkjern 3. 4.
och för en ton Tackjern, som sme-
des till slänger 20. Sk. hwartill
upginge af Engelska Tackor 27
och af Amertianska från 28. till
30: Dt 3 Coros 6 fotwed erfordra.
des till en ton Talkjerns för ar.
betande från malm; Och 6 Cords
4. fots wed till en ton Ståågjerns
smidjande från Tackjern; Ehuruwäl
på somlige orter wid floden, wid
Loops and Anworis Stowerl uti Wo-
stershere de ibland endast bruka
at deraf smidja Loops and an-
kory, hwr artill allenast 4 Cordbe
hofwas, och derifrån draga de sedan
jornet uti Stänger med Sten kohl
Men större delen af jern arbotas
med träkohl, hwaraf 2 Cord wed
gjör en Cload :/ kass.
M:r Willjam Donne, Jern krä-
mare i Bristol sade, at han hade Qur-
ugnar uti Wirginien och twenne
Waltswärck uti Ergeland: och at, af-
ter hans arbetares berättelse, Virgi-
niske jernet merendels gjorna in
clinerade till kallbräkt: Han nekade
att americanske jernet är tjenligit
till stal, och främdog till exempel, at
honom till den ändan war skickat
jorn ifrån Pensilvanien, hwilcket
han till proberande lemnat at des
arbetare, och at det samma be-
mnånits hafwa andrat sig något
ifrån jern, men kunde icke kal-
kas stål. För öfrigit hölt han fö-
re, at som det wore fördelaktigt
för Riket, at afskaffa Tellen på
amcricanskt Tackjern, men ej om
Americanerne encouragerades at smeda
Stångjern, på samma sätt, som
mältaren, at brygga des egit ol
Så skulle au contraire, om de blefwo
decouragerade uti deras stångjerns
mede, sådant wara ett expedient,
hwarmedelst de till Rikets förmon
skelle föranlåtas, at sända deras
4. 2.