98
M:r Knigth såde at om det till-
lätes, at wara jernwärit blif
wa ödelagde, så skota mänge bå-
de gamke och nnga skogar blifwa
rothöggne och förwandlade till
plögland samt betesmärcker; Sm
at ägarne icke skota lemna ett
enda timmer träd qwar, som
kan stå mitt på deras åter;
hwaremot nu alt jeint nya
trän planteras och wäja uti
sådane migskogar, i stället för-
det wircke, som fälles; Qaran-
des honom bekant, at uti gref-
skapet Saloj hafwa skogarne
blifwit med flit uthäggne, och
alt mera land brukas nu till
åkerbruk, än för 1718: At han
på en och samma ort nu gif-
wer allenast 7%. pr Cord, för wed,
som till förene gjälde 16. /. pr Cord.
Och om jernwärcken ödelades blir
det omögeligit, at så åter uplif-
wa handelen, at wi sielfwe kun-
nå fournera oss, icke en gång med
den quartitet, som wi nu till
wärcka: Och skulle wi dependera
af ameria eller utlandningen
99
i anseende till wart jern; Så skalle
det stå uti deras magt, som fourne-
ra oss dermed, at föreskrifwa oss
deras egne topor på en wara, som
är oss oungångelig wid wart lifs
för nödenhöt.
M:r Fosua Iee bokräftade M:r
Knigths utkåtande angdr reduetionen
af wedpriset från 16 till 7 el: 6 pr Cord,
Tilläggandes, at fast än priset på
sådan wed, som säljes pr Cord är nu
så lagt, så hafwa dock åtskilliga
hamrar blifwit nederlagde, och
än flere lära snart följa de an-
dras exempel; Hwilcket föranlåter
dem, som äro ägare af Skogspar.
ker, antingen at regligera dem-
eller at låta ut högga dem, och
gjöra deraf åkrar eller mulbete.
Såsom somlige alleredan begynt
at gjöra, i ansoende till deras
störra derwid warande fördel,
Hwarigenom för handa, at skogar.
ne i Riket innom få åhr blif-
wa till intet, och ware Garfwe-
rier i Riket äfwenledes måste
ödeläggas.
Mr W:me Westby Collon sade, af om
priset på weden blifwer mycket