138.
giöra samma gagn.
och hammar-Smidior äro altid hetare än wärk-
städer undantagandes Ankar-Smedernas.
Utomdess hafwa wåra Plautationer på fasta lan-
det sundantagande Georgia och Carolina) snarare
at klaga öfwer omåttelig kiöld än hetta, fast
de ligga nog åt Söder. Det Inkastet som giö-
res at Angelska Stenkohl äro där så dyra,
är heller intet bewändt, emedan de hafwa
öfwerflöd af Stenkohl sielfwa och därtill Skog-
så mycket de behöfwa till Brannkohl, hwilka
medan nu de skiähl som anföras emot de-
ras Järn-manufacturerande äro så swage och
ögiltige, men fördehlarne därwid så gan
ska stora, så är det dåraktigt at föreställa-
sig, det de någonsin lära fournera oss något
anseenligit quautum Stångjärn, förrän de först
försedt sig sielfwa med sådant Järn och Järn-
wahror som de behöfwa.
Till at befrämja detta Americanska projectet
har blifwit andragit, hurusom de American-
ske Colonierne till byte för deras järn skulle ta-
ga mehra af wara Ylle och andra manufactur
wahror. At wi skulle igenom denna författ-
ning förlora wår Järnhandel det är säkert,
men at de skulle taga något mehra af andra
wahror, är osäkert. Samma argunent kun-
de brukas, om wi behöfde ifrån Colonierne ett
eller twåhundrade tusende Skålpund humla
Hwete eller annan dylik wahra. Ty om så-
woro, hwad fördehl skulla tilflyta nationen utaf
et sådant byte då wi af naturen äro i stånd
at fournera oss sielfwa. Den tiden då stor
myckenhet
myckenhet Flämsk humla fördes hit in i Riket,
skulla det hafwa warit äfwen så slugt at be-
giära det man encouragerade humlas införsel i-
från America, som det är nu at giöra så för-
Järn. Men Parlamentets kloka författning
igenom en ytterligare Tulls påläggande på
Flämsk och all annan utländsk humla, här nu
satt oss i det stånd, at wi kunna försörja oss-
sielfwe med den wahran, och samma kunde
wi giöra med Järn, om där på lika sätt la-
des handen wid.
Fördenskull tillskyndar detta Americanska pro-
slet igenom de Angelske Wärkens ödeläggande
denne nationen en förlust af 300 sm £ om åhret
och igenom den dehlens förstörande af wåra
Manufacturier hwaraf America får tilförsel
ännu Ethundrade tusende Punds skada därtill
däremot som de Nordiske Wärken på intet sätt
dymedelst kunna skadas, så blir den stora un-
darballance wi nu betala till Swerige, icke
det ringaste minskad, utan wi torde kanskin-
innom en kort tid nödsakas betala en äfwen-
så stor eller större underballance till wåra
egna Plautationer. I stället at giöra Än-
geland independaut af dess grannar i Norden,
torde snarare America blifwa independaut
af Angeland och Angeland försättias under
en dubbel dependance. Därigenom ryckes wår
koligen brödet ur munnen på många tusen-
de Ängelska hushåld och tildelas än hop bar-
bariska flockar af Crioler och Negrer Enfiu-
därigenom lära wara Räntor minskas
war små-skog ödeläggas, war Timmer-skog
39.
hwar