156
na wahran.
så mycket snarare winna bifall, och med tiden
så mycket uträttas at Ängeland intet så myc-
ket behöfwer tillita andra nationer om den-
En kort underrättelse om Järn som tilwär-
kas uti Colonierne Virginien och Maryland allena,
gämta deras tankar därom som handla med
och manufacturera Järn.
där äro uti Virginien och Maryland- Tons
tio masugnar i gång, som tilwärke
det ena åhret med det andra 500 Por-
hwardera, utgiör
Om där woro Stångjarns han
rar inrättade till at uparbeta bem-
Tackjärn till 28 Centner på hwarje-
Stångjärn beräknade, så skulle där
af kunna smidas
ock- järn
300:
angjärn
3571:
Åhr 1735 infördes och försåldes till Mad:s Crow-
ley &Comp:t Tiuger fem Tons Marylands Stånggärn
hwaraf en dehl under bem:te Madame Crowleys
CComp:r bestyrande wärdt sändt till hans-
Masts förrådshus wid Deplford Woolwich Chattam
Sheerness Portsmouth och Plymouth
Raporten om detta Järnett art och beskaffen-
het är ingifwen till det Höglofl: Underhuset
Bem:te Compagnie låto inkomma till Bidde-
Jord
ford åhr 1746 Tiugu fem Tons Marylands Järn, hwar-
af försåldes
en dehl uti Biddeford
en dehl uti Bewdley
till 14 £ f Ton
till 16:
en dehl blefwaltzad till Knippjärn
och såldes i Birminghan för 18:
Åhr 1744, 1745 och 1746 införskrefwo samma som-
pagnie utskilliga partier Stångjarn ifrån Mary
land till London, och sålde det till åtskilliga Järn
krämare och Manufacturister från 13 £ 10:d till
15 £ p Sou neml:n.
till H:r George Juhes &Compl: till H:r John Gopseil
H:r George Little
H:rr Jones & Depwell
hwilka Herrar försäkra, at det Stångjarn som
af bemte Compl: till dem försåldes, war i ingen
måtto sämra än Swenskt Järn och kan mycket
wäl och med fördehl brukas i dess ställe.
Hr John Gopseil försäkrar, at till den lefwerents
han giör till Cronan utaf Skor til Spador och skiöff-
lar, går det Americanska långt öfwer det Swen-
ska Stångjärnet uti godhet; At han har gifwit
höga priser för Swenskt Stångjärn, och icke kun-
nat ibland 20 Centners wigt, finna 10 Centner tien-
ligt till slikt arbete, då han däremot wid försök
af det Americanska Järnet utaf 20 Centner sällan
behöft wräka mehr än 2 Centner
Arbetarne wid de Americanske masugnar och
hamrar kläda sig med Angelska manufactur wach-
ror, som sändas öfwer till dem; och brysigom
intet annat af egen produet, än hö at föda sina
hästar med. De kiöpa kiött, fläsk, miöhl och In-
dianskt korn af sina grannar, de så kalla de
Plauters, och sitt brännewin kiöpa de af Indianerne
"
Man