brukndes
som Swenskt och lämpeligit till allahanda behof, mu i
så wäl till Ståhl, hwartill det Svwauska Järlet eganbel
ak järn imbortationeus nylocust från America, ved-
icke allenast sättja England utur dependence af Swern-
och tystland för denna waran, utan oc Enzland der
genom tillflyta den fordelau, at betala det Amerei-
ske Järceat, till an stor del mad des Ille-Manufact-
Hwrad obserserades, at det Amerecauska Järnet wore i
godhet och beskaffanhet närmast med det Engelka, och på
wäl beqwämt till allahanda Sppks förfärdigande. De
Systka Järnet, särdeles det Muscowsse wore äfwan be-
qwämt till Spyk. Om öu Jarn Importaliona fråm
tmerica encouragerades, skulle derigenom, så wäl som
medelst den mydenhet tystkt-Jarn som införes, den Eng
ska järn-Tillwärdningea aldeles komma. at ligga unde-
Jarn Tillwärckningen iEngland och Walles hare til
förena stigit till 18000 Tou årligen, men den war då
fallan till 12 á 15000. Tou, i anseende till den anseenli-
införselace uti från, särdeles af Tysskt Jaru-
Importatiouen af det Amerceauska Järant begwan
till Spijs, skulle stada det Engehka framför det Tyssli
järnat, i ansrande till det senares lägre prijs: åter
af det, så beqwaut till allehanda andra Sunden, så
det Engelsta lästa Sega, ällle stada det Engehla i
anseende till det Swautza, priset på det förra wari
dyrare all det Jemara.
Sådanti skulle besynnerligen rönas wid Järn
Mauufacturerne här i England, så som Berming ham-
och flere andre.
Till uplysning tyckes härwid bara nämnas; Hurasom uti
och nära omckring denna Staden Bermingham, belägen wid
pas 100:de Engelste mihl från Loudou förarbetas årligen
3000. Ton Stång-Jära, så till Spyk och groft, som elljest
allehanda Eint klen Suilde; Förutan ortrolig myckenhet
af åtskillige Manufacterer uti Zinchbeck, Metal, masting
koppar, Skiäldkadd och Parlemor etc. för ganska ringn prijs-
Icke mindre äl 135m. manustior anwändas till denna
Manuzactureu och hafwa deraf sin närig- af de namde
3000. Tou däro här årligee förarbetade, hålles före
at 6300. Toll äro Engelskt Järn och rerten mäst Swenskt
af hwilkket sonare 220. Ton giöres här till Ståhl-
andre sådane Manufacteerer, Enst ie så anseenlge
finnes på åtstellige arter i England.
widare:
En arbetare skall kunne uti Manuhacsurer af det
americanska Juruat, i anseende till des Smidighet för-
färdiga så mycket arbate uti fem dagar, som uti 6 dagar
mera af det Swaussa af det Swerssa, för des hårdhet
skull.
det Enresta Jarnet skall och kunna Manutactvrererar
för ringare andostnad, äu det Swanska, emodan till det
förra arfordres mindre quantetet kohl, mindre arbete
och slitar ice så mydet Instrumenterne som det sånare-
Hwaraf befants, at det Amerecausbr Järnet renau
imbortationen skulle kunna till största delan giöra det Swan-
ska Järnet mindre nödigt
at aflaga afgiften af det Amencauta Järnnt och
under samnn tid tillåta nfweslen af Swankt och Tysskt
Järu, skulle då, i anlseende till den inommande myckenhe