254.
om den så sielfwa wicka; Ledan den eu gåna
hafwa hettat på rätta metroden, Tutma
dhe inrätta så många Smältwerck, som nöd-
go eröfwas, så frummpet grufworne skulle tilltaga
huruwäll Deronshir grufworne målkien
år tämmlig god, så är han åter i Comwal
så mycket suenore, derföre så framptiRike
en wijdare dee gurnolr grufworne, som
den esamkia up-äga, hwar om straok stall
relaterat blifwa, ett desto ansermlägare
af sig iasta nän iag intet ser, at desse
8:t nämsde mnna wara of 3 till sra-
judice, wijdare än att så mnycket kuppar,
som de af sig kasta, så mycket mindre
kan ther emot af den Swänska i En-
gland afsättas; Efter deras utsagn
så stall A:o 1698 af Alla wärcken Ei
geland 600 tun Kåppar wara utbräcke
Janla tillwärknrin
hwilcket ag nästan hållars orroligit,
måden eftere ren calcrilation som
nig för mig siaf giordt häst 400 tun
gen
tillwärcket är och en der untifrere-
he eende Putor som har orhser Glo-
cestershire finnas, äro ey i det stånd
att någon reflesion Her på Wärders
giordt; dee wijd Beuntorert äro alde-
les utgångne ock är straxt der ut
med ettt anseenligit Smältwärck upbygdt
som änu werder underhellist, efnar
det ei med Kupparmalmifrån Devons-
Eice och Cormval tillfylerst warder för-
sedt, så blifwor blymaken i samma
uignar till godo giordt; Men detta
warcket Iennehafware har ett ännat
utsiende nämbl: om en omtalte Stalis
Grufworne rem gång rommo i stand, de
ärnar Ägarne nöpe malm der ifrån
och smälta; Msan har till Dato sällan
i Engolland funnit några Toppargrufwor
som haft Smältwärcken när till handz
hwilcket nomnar ther af, ett grufworne
oc Smältwärken intet hafwa soen Föro-
255.