Show/hide image

4.

under förr sagde brant, men några ock 40 Lachter högre

än wid Goslar, för Breit Thor utfallande tjeffe stolle. På

sudwästra sidan från Rammelsberget ligger äfwen ett

sådant berg, Hertzbergs kallat, skilt från annan med

en djup dahl, uti hwilken up från dalarne mot den en-

daste till grufwe driftens behof belägne dam, watnet

sig samlar. Om detta bergwärks ålder från 900:de

talet samt åtskillige tilldragne öden, finnes i många

Bergs Böcker, dock är derom en liten Collection wid

Oberhartzen infört; men om den stora öpning som sy-

nes en 30 à 40 lacht. högt upp uti berget öfwer fordring

schachten, anmärka at den samma öpning som synes

ej på in i grufwan, utan när stora widder i gamla

tider blifwit utbrutna, så at grufwan efter hand satt sig

så har det bransa berget förlorat sitt stöd ner wid foten

ock således måst gifwa sig efter; ock ehuruwäl at en så-

dan sjunckning dageligen skjer, så at den stora öpningen

äfwen blifwer större efter hand, så har dock grufwan på

en gång kunnat gjort en generalle sättning, då så många

arbetare berättas wara ihjälslagne, men ej hafwa

de tagit skada af den öpning, som skedt i dagen. Föröfri-

git

5.

git består berget uti denna öpning af en fin grynig tät

ock hård flolägrig, brunaktig sandstens art, som stryker

uti ost nordost med 25 à 30 graders stupning från Horizon-

ten mot sud sudost; men huruwida berget mot östern

må bestå af samma sten art, det kan man ej se. Eljest

stryka igenom denna sandsten åtskilliga ock i lika

stund med bergstrykningen tomma perpendiculaira

dag klyfter med liten stupning mot östern, slika dag-

klyfter synas ock längre ned wid grufworna ock schif-

ter berget, som nedan berättas.

Ifrån Hertzberget utstryker en morgongång ige-

nom dahlen ock in i Rammelsberget på des nordwä-

stra sida, hwarpå hela grufwan är funderad.

Dess stund är ej altid ock på alla ställen lika ty utom

det at gången i Rammelsberget slagit en ganska stor buk

på sig, hwilket wäl warit ordsak at man considererat

detta för ett stock wärk, så tyckes ock gången i östra

fältet wilja wrida sig åt ost süd ost ock uti det wästra

mera åt nordan.

Äfwen så behåller ej heller gången beständigt stupan-

de på djupet, utan stundom öfwer stundom under 45 gra-

der