18.
kan hålla detta arbetet bredare än på schramen, men-
då måste man ock lemna här ock där tjenliga perpen-
diculaire Pelare som passas ofwanpå Ertsmittlen uti
schramen, men för wäderwäxlingen skuld, har man
ej fältet så långt med fursten upslagit, som med Schra-
men. Wid schachten måste fyllningen af goda stenar
upmuras ock litet på smed in åt orten at muren
ej må uttryckas eller falla ned i schachtet, samt at
han må hålla fyllningen innom sina gräntsor. Man
kan alternera med borrning om man will up i taket
samt emot stora osäkra knösar sätta stöd tills tillmak-
ningen skjer.
5:o När man uti altenman genom tunnor på träffar
ofwan öfwer sig stora malmskutor, eller ock en obort-
tagen del af gång, makas det till på honom ock alt
fyllberg qwarlemnas på bottnen ock arbetet drif-
wes upåt, men på sidan eller där fast wägg är, lem-
nas nödig öpning till faring.
6:o I anseende dertill at fältet af thenna gång i Ram-
melsberget i genom alla här warande grufwor så
ganska långt fort strukit ock nu kan räknas snart
till
19.
till 300 L:, så avancera grufworna med förr sagda ar-
bets art ganska litet på djupet, till icke ringa besparing
uti malm ock watten fordring, som altid med djupet
förökar sig, ock des utom drager ock all den malm
som winnes i Altenman, minsta fordrings kostnad.
7:o På några ställen förer det starka richriol wattnet
med sig myckes koppar, hwarföre man på sådane
ställen, på det sättet samlar ♀ren, at allehanda gam-
mal Jernredskap lägges i öpna tälåder, med bot-
nar af trägallror så at när watnet dryper på jär-
net, det samma sedan må nedfalla uti understående
hoo, hwaräst ♀ren cementerar sig ock lägger sig på
botnen, som en gur, hwarwid berättas, at om wat-
net skulle stå på jernet, faller ♀ren icke neder, u-
tan at watnet måste på föresagde sätt drypa på
jernet. Dock fäster han sig fast på jernet, ock sådant
gjer antingen omat at skilja jernet från ♀ren, el-
ler ock at låta jernet följa med uti smältningen.
8:vo Eljest måtte man ock af ofwan anförde föreställa
sig, at desse grufwor icke äro långt från annan be-
lägne, eller hwar för sig drefne, utan har man kal-
lat