114.
ty utom det, at man nå måst för widden skull å nyo för-
stämpla grufwan med tätare stämplar, ofta til 1 à 1 1/2 fam-
nars distance emellan högden ock med ganska tjocka stämp-
tar, jemwäl ock at man måste upfordra utur djupet alt
nedfallna fyllberget, åtminstone til de efter hand inläggan-
de nya stämplar, så hafwa ganska många murar ock hwälf-
de sträckor tagit skada, så at de jemwäl mången städes
måst förbättras. Men uppå 11. farters djup från dag har
man et Furstenbau af 80 à 90 lachters längd, samt den bredd
som gången äger, neml: 3 à 4 lachter. Taket af Fursten föres
tämmelig horizontelt och ej så strass wis som wanligit, hwil-
ket kommer däraf, at som fyllningen uti Fursten nedfaller
genom 2:ne små schachter från dagen, så kan den samma beqwäm-
ligast fortskjutas med skott kärra på en horizontel såla kring
hela Fursten. Igenom fyllningen gå på behörige ställen rolt,
löcker ned til den under samma fyllning warande sträck ort,
hwarigenom fordringen sker til upfordrings schachtet från dag,
hwilket schacht med sin watnupfordrings machine, i anseende til
den starka fordring utur så mägtig gång, til djupet af grufwan,
altid fortdrifwes. Wid nyssnämde små schachter från dag mär-
kes, at som de woro alt för kostbara, at hålla öpne, ock därwid ris-
que-
querades, at de lätteligen kunde igenfalla ock tiltäppas, så har
man hittat på den utwåg, at ständigt hålla dem fulle med sten,
berg ock sand, som dit stjelpes, ock hwilket efter hand drager sig
ned, alt efter som man borttager fyllningen på Fursten, wa-
randes schachten så nära belägne in til gången, at man tider
emellan ock alt som sålan af Fursten avancerar åt högden, kan
hålla communication öpen emellan schachten ock Fursten, hwil-
ket altsammans ses af ritningen Tab: XIII Fig. 1 och 2.
Om rollarne observeras, at de med trästockändar äro for-
drade, som ritningen Fig: 3 utwisar, ock har den fördelen mot-
sten, at ej lossna.
Eljest förer denna mägtiga gång innom sina salband ock
aflossdningar strimwis om hwart annat qwarts, spat, kalk hwit
Swafwes
ock blå, koppajes, som här i Freijberg kallas cobolt, grof glants,
hwilken ofta faller knöltals ibland bergarterna, ock hwilka
körtlar sönderslagne föreställa en dentritisk, eller liksom qwistig
glants. På djupet, hwilket man om et quartal förmenar kunna
hafwa rent från stalpet, skal gången icke allenast föra en täm-
lig ynnig blyglants, utan ock gifwa nog wackra förandringar af
sköna druser, i synnerhet blå cbisk spatdrus. I denna gång faller
ock någon grön kopparmalm, ock stundom gedingen koppar.
115.