Show/hide image

192.

3:o At de ej kunna hafwa god Circulation ock des fördelar

Men deremot måste man lemna oberhartzerne at de ock haf-

wa sämre wärkbly ock mera frätande, ock hafwa en fördel

som här ej acktas, nemligen. at klapparne ej sitta fastmurade

såsom i Freijberg, utan lösa wid sina jern tenar, ock deraf hafwa

de tyngre ock lättare till ombyte efter behag, hwaraf fördelarne

synas utur Schlüters hyttenwärk.

Finbränningen.

Utaf hwartstycke blichsölfwer gjöres 2:ne brandstycken om

30, 40 à 50 qv:r hwardera. Eesten slås uti smidda järnskålar,

silfre

halfrunda ock nedsmältes för blästern uti kohl, men som

gfwälga

dock med flam eld af ett träd/bor hjelpas, emedan det eljest

går för långsanit. Ock när det wäl smält, tages kohlen

undan ock lägges 2 à 3 torra ock rent afhuggade trän öfwer-

testen, dock så at blästern, som kommer utär en pipa ock en

dubbel bälg, står 1 2 toll högre än testen ock kan sig fram

tränga emellan träden ock godset, samt drifwa det samma

uti en ständig rörelse. Således drifwer silfret till det blir

15 lod 3 qwintin fint. Denna finbränning går ganska

fort, drar litet eldswärke, emot den som skjer under muffel-

men

men om det just skjer med aldeles ingen silfwer förbrän-

ning, det kan jag ej swarja på; ty de orena ock coboltiske sölf-

wen, fordra starkare hetta, innan de blifwa rena;

men deremot skulle de ock under muffeln fordra ganska

lång tid ock eld, emedan godset där ej kan drifwas i kring på

testen genom blästern. Emedlertid måste man så jäm-

ka drifningen, at godset ej går hetare än nödwändigt är,

till at förekomma af bränning.

prof tages med rörhakar, som flera gånger efter annan

neddoppas i sölfret, tills man fått så mycket behöfs at se

därpå. I förstone ser sölfrwet gulaktigt ock knolugt ut;

men på slutet blir det hwitare ock slätare på järnet,

utom det, at det är ganska klart på testen, fast det ej kan

synas. Är nu nog fint, som aldrig kan behöfwa 2 timmar,

men eljest 3/4 à 1 tima, så skrufwas blästerns tapp före,

weden afkastas, ock när silfret ofwanpå stelnat, hwilket förut

drifwer liksom röda små gryn flögo deruti, så slås warmt

watten på ock tages sedan ut, rengjöres med kratts börsta

ock torkas at ej något watten må stadna deruti, som kunde

skada myntsmältnings digaln.

Tabeu

193.