Show/hide image

18.

förundra sig öfwer deras beständighet, som oagtat de

flera högder af berg ock dalar, till 1 hel stund emellan

detta ock Meissur, bibehålla stupningen.

3:o När man nu Considererar desse stratas mägtighet

tillsamman, som, från meissner kolfletzen twärt öf-

wer alla de andra Leer flötzerne in till sandberget.

sig bestigamder kanskje till 1 par 1000:de Lachter (1:o), så

måste pag dock högeligen förundra mig, hwadan den

närmast sandstenen liggande 2 à 3 fl:r mägtiga kol-

fletz, må hafwa kommit. Det är sant at han icke är

synnerlig god, men han kommer dock så wida till pas

at han tjenar till rostnings för

4o en på honom liggande 1 à 2 al:r mägtig alun leera, ock

på hwilken, sedan de andra Leerhwarfwen ligga, En-

ga Leergrufwor arbetas annars än om winteren.

så at jag intet kunde få reda på hwarfwen; emedlertid

försäkrades mig, at här woro öfwer 20 differente sor-

ter som äfwen nyttjades till defferente saker. De för-

nämsta af allom är dock schmältz dieglar-leeran.

den förnämsta ock faller ej heller af hänne så ym-

nigt; ty hon ligger i ett hwarf tämelig högt uppå ett

berg

berg, ock har derföre icke så stort fält.

5o Arbetningen på denne diegelleeran skjer således

1:o Om winteren, när jorden är frusen ock intet watz,

ten tillrinmer, afgräfwes till erforderlig öppning

igenom 3 à 4 f:r djup damjord, klappure ock leera, ock

derunder uttages på den rätta Leer flöttzen förrå-

det till nästa års arbete.

2:o Lerran skjäres i fyrkantiga stycken med spa-

den ock med slädar nedskjutes till nedanliggande dorf-

fet för godt kjöp.

3o Om sommaren sätter sig damjorden öfwer den

borttagne Leer flötzen, hwilken ej heller är öfwer

3 alnl: mägtig, ned, ock nästa winter måtte ett nytt

Schacht bredewid förra göras.

4:o Emedlertid som Leer flötzen faller ju djupare

ju längre under backen, så at des arbetning derig-

nom blefwo desto kostsammare, så håller man sig

gjerna på fältet så Änge möjeligit, men efter hand

måste man dock på djupet däran.

6o Uti ofwansagde alunthon, faller stundom några

kies- schonlen eller koppar hicken kallade, som Apotheqnaere

skola

19.