38.
det efter flera års jämkning i det skick, at det äfwen kan
gifwa utbyte.
Här är en fletz af swart Leerart, eller snarare sagt
en ganska löss schiffer art, hwars generelle förhållande.
är wärdt at anmärkas i anseende till här derföre in-
rättade besynnerliga byggnads sätt, ty
1o Holler denna fletz icke något ordenteligt fallande, u-
tan nu mer, nu mindre, görandes stundom ett ganska
kort ock hastigt fall, samt åter upstiger, som hela fältet
utåt formerar liksom ett dike, men efter alla sina för-
ändringar rättar sig fletzen uti ingen mötto efter
dagberget.
2:o är denna fletz åtskilliga förändringar underka-
stad i anseende till malmförandet, ty ibland något, ibland
intet malm.
t kigge de oteeer theten aransn strara, ex ti Catn
ma ordning öfweralt, utan olika, så at nu ett hwarf
n
af Ejsenstein, nu af kaltsten, nu afen Lerrart,sen zech-
stein. Och då desse strata icke allenast på många handa
sätt med hwarannan alternera, så at snart ligger den
ena snart den andra ofwanpå hwarannan, så händer
ock
ock ofta ett eller annat hwarf brister; emedlertid
har man gemenligen obsenverat dessa Lager. Nemligen
uti så kallade Börberget.
4:o 1o damjorden, som rättar sig mycket efter det stra-
lerna af sandsten, kalksten eller Leera, som ligger der-
under, ock är derföre i dessa bergbackar der efter gan-
ska föränderlig.
2:o röd fin sandsten ej hård.
3o rödagtigtetten.
4:o Faule zeckstein, eller en onyttig legerwis
liggande Leerart swartgrå, hwaruti ej faller något
gods., Ock sist
5:o Sjelfwa fletzen af swart flolägrig Leera, af
koppar ock silfwer halt.
deremot har man på andra ställen såsom här i Lockboren-
berget a nödsandsten (4:o 5o)
b. Ejsenstein, eller ett slags slachigt brunagtigt swart
järn malm från 1, 2, à 3 fl:r macht, ock änteligen
C: en swartagtig kalksten liksom schiffer, fast
af denne, kalk brännas kan, till des äntl kalken liksom
förändrar sig i
8o
39.