148.
Slipstenarne bestå af en rödagtig sandstens art af gröfre ock finare
gryt, ock faller i hela tracten på denna sidan af Renströmen uti fälterne,
ända från Rehl till Hützig, Wastenheim, förbi offenburg, friesheim ock
Kentzingen, samt finnes äfwen i granskapet af Waldkirchen.
Emedan gröfre slipstenar behöfwes till första grofslipningen men
sedan finare stenar till slut, så placeras de ock i sådan ordning på stoc-
ken, neml: den grofwaste närmest främsta nålen, ock sedan de andre ef-
ter hwarannani finhet tilltagande, till den andre ändan af stocken
eller trillan. Ty som de gröfre stenarne fortast afnötes, så kunna de el-
ler den grofwaste beqwämast aftagas ock ny insättas, utansde andre ste-
narne behöfwa rubbas. Stenarne äro betäckte med brädfoder at arbeta-
ren, som ligger i sin utholkade hol, ej må nedpaskas. Dock rinner altid så myc-
ket wattn emellan fodret ock slipstenen ned, som nödigt är för slipning. Christel-
lerne komma från Schveitz. Till poleringenskall brukas träskifwa, som med
remkring sliphjulstocken ock polerskif- foten, på wanligit sätt i kringdrifwes.
Äfwen som wid slipningen, Christallen hollas med händren, så skjer ock poleringen
för hand, hwarwid dock tjenar en liten läderrumsa at bewara fingrarne.
Ochhwadaf granater till halspärlor är igenomborrat fastholles med en träspits.
Granatsliperierne äro egentl: i Freijburg 15 till antalet, men af sämre, fast lika
inrättning med Waldkiresen, hwarföre här gjöres mindre dugeligitarbete. Slipste-
narne äro smalare ock stå tätare tillhopa. Soleringen skjer på tennskifwa. Grana-
terne komma från Bohen ock skola borras af unga gossar.
I Frankriket.
149.