med mer och mendre inblandning af qut hopparkis. Klid mene
resor på desse Norges fjäl traktes har jag ite kunnat uptacka
andre Malmes än giet Kopparkis och vit samt guel och leverbreen
Svafvelkes. Indast vid en ödelämnad Koppar Grufvo på
Själl sträckningen emellan Guldalen och Sydalen får jag en
stal tät vetractoresk jernmalm och föreveste den Herr Berg-
mästaren Ström hvars sällskap jag hade förnöjelsen att ägt
Bergmästaren Tnodde mig Prämta, då jag omtalte mitt fynd,
mer jag försäkrade Honom om rigtigheten, hvarom Han
äfven Snart öfvertygades. Efter utsunde ansago vi denne
Malms Jernhalt Kunna vara 60 till 70 procent; men som
Koppas kes äfven synter pa flere ställen i granskepet tor-
de Jernmalmen deraf smittad göras obrukbar till begagnande.
Pa 2 a 3 Mels afstånd från Roraas Förekommer äfven
romejsinerkz som brytts och transporteras till Trondhum
på föranstaltande af Roraas hlerthets Directeuer och på dess egen
bekostnad. Det birättades meg under mett vistande i Srond-
hjem, att ike obetydlig mängd af denne Malm det kommet
förat exporteras till Utrikes Orter. Dlet synes likväl vara en
dalig hushållning med Landets tillgångas att aldeles oförädlad
uet Seppa en så Kostbas rudimateria.
Blyglants har jag sidt förekomma likoäl i ganska liten qvantite
vid Storvarts Grufvan; men efter berättelse Chall på Riks gränt-
sen emot Jamtland Blyglantoer förekomma i betydleg mångr,
hvelka
hvilks äro obegagnade, ehurn Ckogar och laginheter föröfrigt
synas kunna inbjuda till Klerks anläggningar.
I allmänhet förekomma Malmerne i Lager, som äga en lut-
ning mot horizontelo plan af 20 till 30 graders venthel
så att upfordring af Malm utur Grufvorne kan ofta göras
med körning på Kärra. De flästa Fjall sträckningars
Lager hafva äfver samma lutning merendels mot Norden, så
att Naturin synes hafva nedlagt desse Norges fjall, som en
säter förmur mot stora Oceanen. Dessa ofanteliga Massor
af Cgall sträckningar bestå uthe af Grariet, utar en bland
ning af glemmer och Qvarts eller hvad Syskarne Shalla Gneis.
Wid mene ochor i Nordanfjälls Norge har ingen bräkt i
geognostist afsunde förifallet mig märkväddigare än vagen
emellan Guldalen och Sydalen öfver eller i grenskapit af
Wockhammar fjäll. När man hunnet öfver nämde Shälls
högre trakter och Landet begynner luta nedföre mot
Tydalen eller Selboc bygden, förekommer en lang sträckning
af hvit Kalk på vanstra sidar och på den hogro en med
gröna Krystalles inblandad Glimmer, hvaraf Seelbor Sockens
Invanard uthugge en stor mängd Qvarnstenar, hvilka till en
del försäljas innom. Landet och dels transporteras till Utrikes
Orter. Dessr Qvarnstenar hafva det företräd för de flästa Svan-
sko, att de ithe behöfva hackning, uetan vassa sig sjelfva
genom nötningen.
land