ugnsbackon för att blefva af med de ytter fattigare.
Salen som då afvettra. Bollarne som nyss upphagne
ärs härda, blifva äfven härigessom lösare och lättare
att stå sonder för uppsättningon på Masugoen: Ocktadt
den Lrogelbundenhet, yamttyckns böra äga num i denna
bildning, finner man tidwäl ofta malmlagren afbrutne och
utttängde af ofyndig blå lettond. Denna letten användes
påmänga ställen till tegel, esom efter bränning får in-
fongt rödstarg, men för att få teglis godt, måste letten
ligga i lefton flerd månader och falla sonder.
Anda till för omkring 30 år Redard nyttjade man vid
OberSchlesiska enntillverkningen ickes annat ärd trädkols
så vidltackjemssmältningen som Sed etångjerns böredningon,
Tinst igom sista damnierna har beechet af Stercköl om
brannmatorial blifvet infördt ej allenast ved Masugharne fvon
Craks, utan man har afven försäkt an vanda dem till någon
dol ved Stångjenns beredningen: Utom de storce Masi gres ver-
Hon wid Gleuivetz och Wärrigstrrett, gor båcta Frifsas för det Att
männas räkning, ansandes Cbaks likväl blott på tro Mas
ugnar som tillhöra inskilde. Öhuru tillverkningen af Tack-
jern vid dusa Hennvork, som tillsammans afa 8 Masugnar
visot är gurgska betydlig, blir tikväl största delen af Obordchlesion
masmnor smälta med trädttal, och de betydliga Skogar, som
tillhörd några inskilda Jornverksägure lofva att ännu län-
ge fönse dem med fitt bchof in Grefve Renard, fomager
Colonowska och Ziandowitt Masugnar med 27 Stång
jornshärdar, har skogar som temnas arligon 30000 Klafter
Halved, hvard Klafter räknad till 108 tik fos, sum vid
Halninggissa 64 abik fot hol. Staton äger äfverd sjelg vid
sträckta ikogar, ifrån hvilka efå väl dess egone Jirnverk, som
onskildad få köpa hösved till ett faststälat pris 1 Thaler hgr.
à 1 Thaler 12 gr Preufistt Courant för 108 Cubik fat Barr-
trädsved: Dör Löftredsved betalas L: 2 till 2: 4 gr:t), och Kolon
der af användas genna och med förmån äfden i Stångjerns här
Len. Rotningon göres allmännast i res-milor.
Don ofantligt öklade till gång på bränmatersal ssom Stenkols-
Grufvorne i Jenam aren gissct, har till den grad oinsttat behof-
det af GRogsprodiutet, att dessas pris beteedligt ifaltit.
X) In Thaler Peuesiskt Courant
24 guti Greschen - 30 Silber grosihran) utgjör
de häften 1843 efter då varande cours gårestrag
hära 1 Sr 36 s:r Swenskar Boruosedtur
Don Schlesiske fatend (- 12 2oll) O, 9696. Svensk efat
Don nya, 1816 injorda Presiska ustond
den Shenländska) 1, 054 Do.
Ön Schlesisk Sackter (6 /5 Schles. Tuss 6, 4659 Svenska jatt
En Preussisk Berglachter 7, 8465. Do, do
En Schlegisk Borg Scheffel, hvarostor Upp
fandringen af Malmn sch Stenkol börättnag-3, 481. fvensha Cabithrfet
Don så kallade Verkauf Scheffeln 3, 306. D:o 2:o
En Prrussisk Scheffes 1/4 Jonnd 9, 0991. D:o Do
En Tone StenHol eller Coaks 8, 396. 2o d:o
I Svesk vectualiivigt gör
ett Breslauer eller Schlesiskt Sund 0, 9504 Svenskt tt. v. v.
och den Schlesiska Contnoml 132P sund) 25, 848. Do D:o
A Pracesiskt 7 Jund: 2 Cölniskmack) 1, 099r. Do D:oo
En Prausisk Centrrer: 110 Precs. PJund) 120, 967 Do D:o
1 Svenskt Skoppand Stappastads vigt 990, 9 Pruulsiska Pfuned
2, 644. Preusesk Coretrur.