ning med förman begagnad. Ditta ugrsbrott är ige
ket tungt, brunguet till gärgen och har en knottrig yta
Ocktadt Settermalmes ftore halt af flygtiga inetatter
blifva de lihväl allding rostade- utan uppsattas direrte på
uignen, sedan de legat 3à3 år i stora hopar uti förå lufto-
Stenmalmenne Ysensteine blifva rostade i färskilde asten
nar, som derigenom att de års flutna på alla fyra sidor
hafva mycken likhet med in få kallad Gosttands Fark
Agn. Den munda pepan har vnligordl 15 fots höjd, öfvensk
6 1/2 fots nederst i botten blott sats dcameter: Uyneres
botten utgöres af en rost som iche har en full alns breds
och hwans jern ligga tatt för att icke göra starkt lustar-
Ungesat midpå pepans höjt harcden or beck af 7 1/2 efts
Liameter. för att uttaga den härdiga rästade målmen
äro på tidund mes Swvarandne belägne sidor p2 ugnar
nedenst stract ofvanfor Rosten Hal, som man Hunde
Halla bröst, hvilka under rasfningen igensättas med
tegelstenar: På Nastugnen skall fyllas, lägges i botten
letet gurssa Stenkol der afvanpå kommer malmen hi-
tals med små Esaks utsläredade mid något sinärre
ofvafde Storckol för att befordra antändningere, ssom-
gares nedifrån vic rastord. Ett dygn efter antäredninge
Kunna redan sedshålen öppnas och färdigrastad mat en
ectrifvas-vanligen är den till hulsva pripares höjd fär
digbrund När obrand eller haljbränd malm Sisar g
i uldragsbrösten tappas de och fyltning göres åter frå-
Ugnskransen med malm och Stenkal hvarstalb 462
in 13 Imar kunna utdrags halm åter äpmes och efyll-
ning af ny malm repeteras. Mastningen Hard på dett
sätt fortsättas få länge man behagar: Halåtgång en
tervid
denved räknar man till 100 Cubiksot Backz Couhs och
smärre Sterskol tillsammans, för noWing af 100 etennor
Germpalm: för Shvarje Centner sma des ganska mera
5bubik fat i
Den Hachsten hvarmed malmon påasnanen beskii-
Has är en Pötskalk från Mockrall, sönedenstagen till söns-
äggo Storlek, och uppsättes utan annan forseredande be
handling.
Till Brannmaterial för allå delar af prscusenne wid aetta
Verk användes uteslutande Stenkal, dels rå des af svastade
dter genom rostning fön till Coako. Alta de sterv-
förvanshadl
kol verttet behäfvor hämtas frård Königinn Coresen Gre-
ber vid Zobrze, belägen in Knappmis ifrån Glelivett Greuso
van år Könungens och drisves eför Statens räkoring. I
sammanhapg mes de öfriga betyssligare Sterchols grusvor-
ne i Oberschlesin återkomma vitill en närmare be-
Skrifning at dinnu Gnetvas märkvärdigheter: Här må
blott nämnas att, Sula Grufvans brytning af så Hallad-
SticckRohlmn, som Fatgör. omkring 3000 Scheffel i väckan
år dereetes till Gssiwitt, och af Smnakolmn blott de som
kunna coakas till Back Couks, de öfriga småkoson för-
säljasd
Stenkolms förberedande till begagnande i esmältning
har deremot här eord plats, sädan nämligen man vid
Glecivitz brukar det; i hufvudsakon alldels lika med
Swad brukligt är vid at uara Coaksverkord, btott i frrär
re omständigheter olikag efter Stonkolmns otida beskafsen
het, att hålla mer eller mindre betumnd hv äfvelsis, o. d. m.
På Masugnen användas tré forter Esaks Stuckksako
rattare Muboaks, BackBoaks, och Csaks efrård tjärugnarne
Muboaks