Waljar
a) fundigssvurjvade platsalsar 36. 35. 7.
b D:r Keppurtryckan och Pattiins
tryckar väljar 47 3. 3.
E) Trädgands, vassar 42. 18.
Wettenledningar
d) räka med Mafsar 17. 35. 5.
b) Söjda 22. 10
Wedredningar
a) raka 22. 18.
67 kajsa och Knaroi 27. 3.
Nefvar a) 2längige 22 18.
b Storre 34lungrge 22. 18
Anamachins detar
Stora borade Ang Cylindrar, då dens vigt
gar till 15 Crintner preueseskt 36. 35. 3.
Mindre Ting Cylindrar under denna degt ofter Hl. 13. s.
Stora svarfvadi Koljvar till Angealindrar
da de gå öfverb Centner- 2 1/2 M[und]) vigt 36. 35. 3.
Windre under denna vigt41. 13. 5.
Bottnar och tock till Eulindrarne 24. 33. 1.
Öfrige Machine delar storre och mindre ifrån 17. 35. §.
till 47. 3. 3.
Smidde och frarfvade Pistonger eller Kolfstänger
Kosta 130 Th. 5 gr. per Certnor, eller per AllAdd. St. e 139. 17. 9.
Iland den stora mängd gjutgods af alla slag, tillverkan
äfven Rokkrl för alla vahliga behof; Soratt geva dom
så mycket Norrd anvans Barhet har man sedan elere år
emaljerat dem innändigt. Wid Grefliga Lindisdelska
som
Jennverket Lauchhammer eller Wickeberg i Sachtz be-
rättas forsta forsöken med evalering blifvet gjorde och
Konsters södrs öfvenford till Asleiwveth, äer man med
forgeLiashet och Framgåna upparbetet den till den sull
homlighet, att de entäljerade Rotkärler i en vidsträckt
trakt deromtring användas till alla vanliga mus hålls be-
haf, och hafva derigenom alldelss utträngt Hoppanharl. Trån
Glinviti afsättas årtigen omkring 63000 stycken emaljerade
Kärl af alla flag, aet sädraste bevis på dessa kars begär
lighet, somi harros Fåde af deras goda pris och deras vid en
sträckta iwvändbarket. Bedgöras afmängfaddiga varra
tioner 1 form, äro tunna i gödset, cerigenom lätta att
hanalera, och emaljen är härd och varagtig, sW angrijs
ej af växtsyrar, dj en gang i Rottninai Döras bruk i hus
hållningon mäste Gulodes vara yttorst beqvärd. Tillverk
ninged af emagjerade kokkärl nar ej heller underlåtit att
bäcka uppmarksamhet, dels yor dess altmänna nytta,
dels ock eför deni betydliga vinst tillverkaren deraf dra
ger, och man har på Srestallin försökt härma .
Detta har likval mycket sansvarats derigenom att imalju-
ningen på de ftälord, der den varit insond antid hållets
hemlig. Så allt annet som vid Gleiwvitz finns att je
med mycken liberalites visas år detta det wida, till hvel-
Ret sen främling oj för tillträde: De Prösda undernet
tesser derom Gledes Hunde erhållas, mindre på sjelfva
stället än did ett par andra verk i Sachsen och på Hartz
der man anstäct försök härmed, gifva anlidning till att
i Gleiwitz emljen användes in stor qvarstitet Soda jun-
te Borar, qvartz, utet lera, Hoct Anserick och Tinnaxed.
alla sint maln och sammininne smältas de till emalja
glas