Show/hide image

gar ärs länga. I November 1823 gick Ugnen N3 2 på

86:te veckan, NI30 på 105:te ooch Nz 3på din 60:ne. In

Ugn hade gjorten Lang blåsning; Man has an mäckt

att om man under de första Räsnings Lagurnie lycktats före

glasa sadren hunna de sedan stå ganska Vänge: Den

närmaste orsaken härtill fenes dara den att detta glas öf

vordrrg intet annat är ån en flogg med stark Riseljords

halt från det adfasta teglet, genom sin neutralitet Fre

dad från des smälhande ammenas åverkan. Bättre än

eldfast Tegel till Ugns foder fynes också i detta afseende

vårt vanliga Sluggtegel af svårsmälte Jord Silicater, vara.

Många Svenska Masuynar ha också länge der med varet

Sådråbe- Och efter all den anledasing Streorien för Slaggbild-

ningen för närvarande ger, synes intet byggnadsämne

kunda öfverträffa jjusva Saggen den nämligen som

innehäller hadahligon Biselicater af lera och Pilthjaro

med blott d mycket Kack som sehöfts fär macfans

smactinng: Wid ingen af de Schlesissk Masugnarne och

ej hellor af dem i Frchsen och på Hartz använder

man floggen till tegelfarmning, och vid Goaksugnarne

var ochså ftoggen hertill alldeles stjenlig. Den var ded alla

ett gult och efter afsoning okgestes slört glus Mon tyck

här vid Mödrigshüelten ej Jandeles om här forggen dar för-

mycket glasin, chor att daen hase för mycket glasgläre

På Wäggen hade en mått afsennings stå, meri lidvä-

Jlasgt bratt ansåg man ngnogången läst. Den är då

äfven fvagt färgåd i rödt sch blått sannoliket af MMan

ran hilon med Alttadi och hselforden som syra Hanske

ger Chamelconsinomin Rdnigshytte flägg var i öfrigt

Aldeles lika den ded Glecibets: blott mindre jämn än

Sen

den i ansunde till mura ianationer att agrs sarn oche

beskickning Retta var i synnertiet Callet vid ugnom

P:o 4, som var lågre att de öfrige, och visade sig för lig

för Coahosmältning; Så väl Lennas som de öfrigas de r

moresioner i Schaektet äro recani den söregående tabel

sin intagne: Doras byggnad präfrigt til Masugnens Sid

Qliiwitz. I GuharsBegrat, haheti första bädningen börja

lls 1821 vese man e göra någonl Sidare Fläsning innan

den big högre och örige dimonsioner derefter rättadd. Ugno-

ringen vari denna van fällan god. och allted funne än

d ansvaX.i de hrde allt lika utom högden ansnag

man dess lågre Schaetes vara onsken hroa

ett dubbett verkande Cylinderblåsverk af 73 tums

deametor, görsor tre ugnarpå engång med Bläster. Blås-

verket får rörese af tvänne fammanverkande 40 tunnga

Angmachinet. En resero-Angmachine af 42 tums diå

meder är isenate ären byggd: Alia tre machinornre then-

na förenas och äfven gå hvar för sig; Då tre ugnar gå

Schöfvas tvänne Angmachiner för Eglirderblåsverket

3n d:ne ugner år den ena tillräcklig. Sörenes alla tre

machemnne räcker vadret till för alla Hugnarne.

BlasCylindern har en rest af 8fat och srar 10 à 12 gångar

i minator. Den last qvantetet som Swanje ugn efär-

har min Seräknat till 2786 Lubik efas i minatord och

lustens pression till 2 1/2 R:r på qvadrat-tumord i

Hufviidmatmen, somn Rängstielte Misugnar får-

smita Kommer Frård CtoHack formatton vid Purns-

vita och Beuthord: En. sida mindre del af bytecknin

gen hämtas från Lalence: Båda dessa malmaster äro

föruet Sesrigne, så till sin jemtact som geognastigsta

eskaf en