eller 30 Shenl. Cubik fot Storekol. Sterekols. Schufseln i
Schleson är nämligen - 2, 8 Ahenländsta Culik fot.
Alls det smediga jenet som erhållits forsöktes sedan på
ingang under Passarne: Nännde för detta ändama
till Wetshetta i en glösgugn, hvars botten var slagen
6tum tock af Adsast Vegel och remnns derunder feslot mi-
sänsksagg:r Jernet Petsaden få svårt att tempercturen
Schapde shojas till den grad att färskslaggen smålte
och sanstörde en del af tegelbotten; afbränningen vid
dinna operation sår varet så betydlig, att man ej om
ansåg det lona mådan bestamma dennärmen. Des
jern som erhölls blef val segt men tilleda öjämnt
Sedan den tid dusa försök gjordes hafva nya blifvit
på samma stäld af abt anställde: Afbränningen
Skunde dåt vid dessa minaskat till 36 proaoret inoor jooet
blef ej så godt, som manlönsäde det, och arbetssuttat var fför-
nadt med stara, Svaninheter, i ansunde till arbetarenes omna
Parsötten visade lihväl gjaltenast möjligheten att med någar
ötad afbränning på denna mittad bereda stångjern
utan gåfns äfven happ att Sedan arbetarene brifvet
vanare prodesen möjligen skulle Stemnat uppasbitas.
Det dahtatt, och churu anställde af insigtsfulle män-
vars dessa försök mycken instränkte till både tid och
antal, en omstärdighet som Hanske mer än någan
mnnan Sevijar att Herschlesien skogstillgångar än nu
ej på länge Zinga Jimstillverkaron söda för trådski e
len ett sumsgat, som för att Kunna andäredas Fordorde
en förändrad Ach Sannackt mindre fulckvomig nrsass.
Ribricke verken bestads för nigra få är sedan af en
gammal Masugn för trädttol did Parischorvitz, Hamm
mar
marsmisjar både der och vid Gattartovetz sumtLili
nik Smemer fär tackjennets Amidmina till Stångjrn
nå den vanliga Schldyka methaden under Hammare.
Malmerne till Masugnen hamtades från Turnowitz
Malmfaltet och transpasten blef fluttigin så Bostsam
att man bestöt Aeps rifande Oeh att i pället här utsme-
da en Lel af Coakotackyernet som bräses vid Könige
hitte, svans tillverkning i desta ären då betydligt stigit.
Där närvarande består Jernvonket vid Ribriik af en
gammal Hammarsmidja vid Gattartowetx som i Hard
mid trädkol och med Hammare tillverur Stringjern
af Pahs Lackjern, en nybyggo Smiöja Lidgat eller
Hrster hjelte, der Kölfvar utsmiles för Vuls verket vid
Sibiikhammer som liggor 1/2 mil cnifrån. Sed Panv
Schowitz inbigaes Roston 1823 ett af Herr Abt nybygt
Prloverk för Kingjem med 2 par Palsstotar ock der-
till hörande Gtommugnar får Kolfvarnes vämnngi
Wid Gottartowatte tillverkalis på vanliga methaden
med 2 Härdar och 2 Hamrar från n till 110 Contner
Stångjern i veckan. Smiljan var gammal och Abt äm
nade Inart förandra den för dylekt andamål som
Kanstomyte till 5 Wrrsar och 2 Kolshamrar.
Karsenhatte består af 4 Harcar och 2 Hamoar får
Kolffmide: Den afsigt mare näde att vid Ribriidt
Anblera on Starra tillverkning af Hångjern mid Börgs-
hütte Bahs tackjörn, och emad få mycket möjligt Se-
Spara trädkolen vid de operationer der de Kunde orsat-
o mes Stonkal, föranledde några förändringar ute
ncesson, sådane de vid Berstenhatte nu vore införde.
Börrigshiylto Coahotachorn är af dika beskasenhot.
Stundom