Socska Gebetet som egentligen ligga på samma trakt-
Blotsunder tett af Hessa tvänne avord detegjorde Giltgåddet
som från Glenditz hämtades till Sesa verkläder 21, 000
Pontner. Med f ull sättorhet berättrrade man att under
hvardera af dessa 2:ne ären tillverkades 150,000 Recetorer
Zink af omkring 509,000 Galmeja: Det redan stora an-
talet af Linkhyttor ökädes ännu mer 1823, men priset förl
så något till 7 Thaler por Contner och vinten blif min a
dre an föret, hwarigenom många Specetanter Slefvo
alyckliga, som ifina Koptssamma anläggningur påräk-
räknat de haga prisons Fortvaro: Under de goda ären
1021 och 1822 gaf tihvälddenna nya näring ett prodice
tionsvärde af mer än 1 1/2 Mittion Preusiska Thaler, som
tillhorde nästan ensamt en trakt af några qvadrat mil-
hvars exenttiga inånare indast äro åkererkande
Wolackar
Sydogniahyttan, den enda af alta de Schtesiska Lenk-
hyttorne, som drifvas för Satens räkning står under
samma administration, som Börigshütte Öernverket.
Fenpende Dertill att många Rostsamma eförsök här
blifvit anställde, hafva de andra Hyttorne modelleras
sig efter denna. Den är lekväl änned större ärd de Rle-
stå öfriga och inrättad fför en betydlig tillverkningi
Galmgjan hämtas der ifrån Scherdes och Stiickhsren
till edning från den närbelägna Börigsgnube
Binkdestilleringsproassen består i Gulmejans catune
ng, den calcinerade Gatmejans Randning mid
hot och destillering i egrre apparator, sumt den arhållna
Finthens reffinbring genom amsmältnina
Galmejans calancring för Link Restillation går till
nå
på ungesär samma sätt som i förra tider så Gatmejar
caparterades för Mägingsbrukens behof, nämligen i en
Rwverberugn eldad med Stenter: Omkring 25 Ecretruer
rå Galmeja inlägges på en gång. Den ligger då 5 tum
högt. Efter 5 timan til, underihvicken arbetaren rörd
och omvänt den rödvarma galmejan är den varsligen
färdeg att taga ut. Ny Galmeja som under tiden tegat
pa en särskud lafva dvanpå Wgnssalfvet, utan att
Uhral hia på Netta, menskostas nu genom ett hål på
tatthvacfvet. Galmejan förlorar i bränning särknng
/3 af sin viit, men dras åter tugtighet till sig om den-
Langre tid efter bränningen får ligga dorgagnad. S:t
2:r temar calcinuras vanligen 150 Pentner Galmija.
Sjegva dystillatson göres i stora Majstarr af ud fast
Lera. försedda med börlag som hasva ett nidgående rör
genom hvilket den reguliniska Pinken nedetroppar.
För att spara rum Et brämmonaterral har man i on ystor
ook
Jyrkant mänga ända till 12 Masher och deröfder inmu
rade, under samma gemensamma hvalf, och eldade från
Horsvis gående Adstäder; Adningen går vanligt vis
många veckor dasbrutet under hwicken tid lehväl ej alle i
nast Masslarne skola hvarje dygn fyllas med di Gal
meja, utan som oftast hya Musftur måste ensattas i ftåt-
det för dom somsgått sönder. För att af Galmejan-
erhåll metallisst Link måste Den blandas med So I
början af Lintt Lestillerings försöken anvande man fina
träd shal Sidan man eunn att de Fråri Sterkolech, som
falla ner under Rasten samtas ter undernamn af Pyn-
der och egenteligen äro ej annat än a må Esaks, med me-
rå förman i apgeende på Linkprovenaune sunde an-
vändas