300 sammar innan sackflots träffas. Om det då bler den
samma, som vid Kilitska Arbetas, torde vare svåst att
efgöra.
Sactmassan vid Diditzka, som man på sstället ej
andeles bötjenlegt benämner med Salzkörper, är ej alle-
nast på alla sedor omgigven af gij och den så Hallade
Sactheran Saczthon, utan äfven i sin massa här och der
mer eller mindre bländas med dem: Grufvebngtaren lem
nar sådane orena massor giar, och tur indast at det
renare saltet, som bildar större och mindre Korttar.
Uti de mera orena lågren af suetblandad gips och leria,
fer man tydliga mänten af hverglande röresse under-
stelningsmomentet, has den föret ligoida massan, hwar
ved de arenande ärmina blifvit med suckösningen sum
manförde och inväfde: Sattmadsans hängande utgöres af
tin fåkallade Sacttleran, som likväl på de öfra djupen
ej sall vara saltbländad, utan först blifva det nämnare
Sjelfva Sattmassan; Salllerans egenskap, att ej latts sluppu
Vattnet genom sig, gör att Grufvan är högst sbetydligt
besvörad af dag dattrun. Häraf kan man förklara din
amsständig heterd, sam förefalter en främling oväntad, att i
ortor, fer man hör bergfas mundtomkrina sig, sulan
är så £orr, att den dammar fför Coterdi
Wid Schacktet Jasepchs affärkande ifrån dagen år
1391 gick man syginom
famn fot tum
a) Brun lerrig dumjord 1 6.
b Gul händig tera 1. 3.
d gul och grå sändig tera med litet
Andmasm (Banciserstend 1 5
9 Ler
semm fot dum
d) Seragtig sand, mycket vattensiuk 1. 8
Cr in Littewartad drifand, fvarande mot
annostan i BerSchlesiind, och lik åsom
den full med insupet vattinds 1. 4
I Svati tortjosd 2
9 Gul grärandig set leras 5. 4
Ad Brun och qvars lein med mittiunde ve-
getabiliska ämnen, Lråd dedi örter, är
åtven bländad med lilet jordbeck 5. 6.
i) Grå, Svartbrun Kackagtig mergel 45
Nr Ofverst titch gipsspat, Gedan akkörå njnd-
Ssertig Wergel, som läng md blir musth-
ligt sult 5. 3.
6 Birgsaltinassan, esom till Intseelin för
gelamylaget här vac 3.
och ffortfotte vidare på djupet.
Min berättade att den reha Yutmaisan någon gång
erenet ända till 30 Sachter mägtig.
Hvad som utgör eatmassans liggande det man ej m D
isshet, men förmådar att det år Kalkster. Sadtmacsans
strykning i fält kämar man ända till närmare 8000
Simska sot, dess buedd till omtring hälston eller 4000 fot, och
hwarken i någondera af dessa ngtninger elter på ett djup
A1 600 sat Kännur man änna med någon esäkerhet dess glut.
Då man härtill lägger att här årligin uppfordras omkring
603000 Pemner sal Cart satt, och år 111 ända till 1 1/2 milliore
Han man göre sig et angesärligt bogrepp om detta rika
sachlager, som som också af hvad resebeskrifvare derom ese-
can länga Eder berättat ike alt är iunnt, lidväl måste
anses eför en estor natterdustorisk märkvärdighet i
Redn