medlet af 1700 tatet och utgår för närdarande omkring
2 1/2 Millioner Scheffel. Alå Storkalsgrusvone Drifvad
esprivata bolag, under inpende af Bergamtet i Waldendun
Rupserberg,
sk: Hand de få metanbergverk, som ärnu bearbetas i Wieder
Schlesion, har efter alla anledningar adre lider varit ett
betydligt Kopparverk utmärkt för sina rika malmer, somm
tillhöra en gångfanmation utir en homblende Shilfer. Gångan
terna som fälja malmen är en vidtett Flussspat, qvasto, qra e
som sortsrar under Ober Borgamtet i Brin.
nit, och malmurne, som utgöras af Coppadhis Suxur Ragpnar
pas, Fhlentt åtfölljes af en myckerchet Ansomitt til, som be
tydligt besvärar smältprocserna: En stör del deraf utfofrad
hnföre, och användes till Arsmit vid Attenbirgg ett Gestverk
som lgger i granskupet, inon inrättningarne der skosa cike vara
så soda sam vid Nicchenstrrd: Keppanmalmnne hapva tilleka
efta en hog pelsoemhat, äfven är silfver fumnet gidiget.
De ursämla grufvonne äro mycket djupa och swidda på
två vidsträckta molmsält, som, chun de ligga bredevid hivar
andra hafva hwar sina gångbildningar, få bestämat åtsshiljde
att Rudolstädtergångame i nära rät vindtel måta gångarne
Saepserberg sättet.
Hosten 1823 arbetedes mar ionu Stott ett anbratt på
Felingången i Kaferbergfältet; mani ämnade dock somna
Sihna och återtaga ett gammalt men demnadt arbete: Att den
Lilla brytning, esami Gjardes, var rik, nsade don matne, som låg
uppfordrad ved Grufvan; der man i de oskrädda inatenhöpande
i hade svådt Jinnra desba Ropparis stycken jumte, Bopparghar
ch Popparlaxar.
Tm
Om Letta gumta bergseritt åter stall gifva in Grlssligare prode
Sian, mäste aet utan wvifvel Qarbelas i om ptorre Frada, Swarigenam
de, symrligen i nidsträckta sch djupna grufvat, bölydliga att märma-
amRaståder, som tungt belasta on letin tillvorköniing, Susos mindre
Bemnburd.
Pupserborgsättet bregtes för allmärd vädtrerig; ven Breesyska ko
girngen Jymes lemnat dida mora uppmärksamhet åt OborSchlesiins
nnsa nädingar än åteupplissande af as gama i Nider Schlsien
och föradligen på eutgmsade Nalserkorsmsska stäl.
Poppartallvirkninger var pu. omskring 200 Ceretsur: För denna
tillvenkning uppdaf man att omkordig 15000 Coretrur madas me
ste, bnstas; gustem fträtning och ng på, Sichertrog och
Stösshänd cxmentorras den till anu 1500 Centrur Stuffrisasor och
Higer: Id sörra hålla 20 prount, de senar 10 à 11 prount: Suktadt
denna ickhallighet rostaes Pada, Contemi, till hvilket försarande
den ämnigt medföljande, Ansmitt isen famnoledet gifvet antedg
Siuffmalm och Stiger västas tillsammans Sligerr blandas-
fär detta ändamål med gäckd Saltl och sumianasbetad dermid
sam ett murbruk med letel vatten, famnas i styctari, som efåå tar-
ka, och komma sedan i Malmrastan, der de uppläggas hwärstats
med Staffmalmen: Hultringen göres med ved och tradslol. öfvergt
Lägges smärre eterekal: MWarasten upplägses i rostgropar Lidla
sam Smärteren och Schandlingen härvid, tikasom processen i äf
nigt är madelinad efter de Mansfetsska Kopparpraseserna i
Diri rästäde måtmin uppsattes på en Brillenosen, som på
vårt språk Han Halas Glasägorugn, så kallad dersård att
din har tvännes ögan med hvar eir förhärd: 0n sådan agn går
vandligen ej lådagr än 5 aygn, och på amna tid gåres bade Suler
och Råkopparsmältdling. Såkopparfactning går först och se n
dan ett Claggsckridit och på de fista två hygsson gonomsättad
150