Mansfeld

Parent: Mansfeld(iska landet)

Type: Småstad

Coordinates: 51.5942° (latitude), 11.4547° (longitude)

Mentioned in travelogues

This place appears in the following travelogues with the quoted excerpts.

Edmund Gripenhielm's travelogue (1698)

  • Page 20
    werken med 4 1/2 g: groschen. Igenom denna achtsamma methoden i kohlande warde Skogarne teml: conserverade, så att de ock Mansfeld och Eisleben ehuruwäl mot dyr betalning
  • Page 27
    Mansfelt och Eisleben
  • Page 27
    kan. Detta widlyftiga Bergwerket har efter berättelse haft sin första begynnelse an: 1206 wid den lilla 1 1/2 Stund från Mansfeld liggande Staden Hettstedt, deräst på den tiden en Inwånare skolat, då han sig en källare gräfwit, hafwa anträffat Schieferflötzen,
  • Page 27
    senare och förmentes wara samma flötz som de förra. Fordom har detta werket helt och hållit hördt det grefwarne af Mansfeld till, och i Lutheri tid mäst florerat, skattandes man då revenuerna der af lika emot Helsingörs Siötulls afgiffter, som ock
  • Page 27
    till att eftersöka flera och har så man då befunnit deras continuation 4 á 5 mijl omkring, näml: wid Mansfeld , Eisleben, Hettstedt ell: Widderstedt och Wettijn, hwilket senare och förmentes wara samma flötz som de förra. Fordom har detta
  • Page 27
    stor deel besedt och yttrade der öfwer sina tankar, som hans stora lärdom nogsamt betygade och tillkenna gaf :/ till Mansfeld allenast 3 mijl her ifrån belägit, adresserandes mig till BergVerwaldtern Ehrenberg, som näst Zehendnern Vogtel om dessa samt
  • Page 28
    en dehl näst wid Mansfeldska Slottet och en dehl dock allermäst på den mer än 1/2 mijl widtbegrepne tracten emellan Mansfeld och Eisleben, warandes fordom fördelte i 30 Refierer, dessutan ligga ock många ödesSchacht på den Widderstedtska Shiefer Refieren: Men
  • Page 44
    der wid warit utan twifwel för kopparens då för tiden högre Silf: halts skull; Men sedermera hafwa ändtl: grefwarne af Mansfeld tillika med Bergwerks interessenterna resolverat sig att låta bygga en Segerhytta strax wijd Staden ell: flecken Leimbach på Wipperströmmen,
  • Page 57
    man wäl 2 á 3 dubbelt så mycket till wäga bringa, så framt icke her wore samma kohlnöd som wid Mansfeld , der igenom arbetet studza måste och efter de Knappa och långwäga till förskerna modereras. De Ilmenauiska Grufworne äro för
  • Page 137
    uppköpt consumeras. Såsom nu sielfwa FriskSegringsDarrSlaggoch drifnings processerna äro her enahanda med de Hettstädtska wid Mansfeld , så må nu wid det förr der om förmälde att undfly widlyfftigheten beroo, nämnandes jag allenast kortel: werkets inrättande

Odhelius' travelogue (1691-92)

  • Page 20
    de på andra Orter så när till hwarandra belägne, lätteligen kunna anträffas. Det hafwa wäl Bergwärken wid Iseben och Mansfeldt i förra tider warit mycket rikare på Koppar och Silfwer, då så många hundrade Schakter warit med arbetare
  • Page 20
    allenast de Eislebiske och Mansfeldiske widt bekandte Bergwärk emedan iag wistades hos Öfwersten hade i negden, utan ock de Saxiske syntes wara närmare wid handen,
  • Page 21
    weckans slut sällan högre stiger än som förmält är. Wid desse Schifferwärken i gemen finnes så wäl här wid Mansfeldt som i Engeland och
  • Page 31
    Participanterne blifwer mäckta liten, och som iag af Churfurstlige Lehntnern Hr vogtell berättades skall på 20 åhrs tid affalla Mansfeldiske och Eislebiske Bergwärck, som til 5 Mihlars omkrets finnas belägne intet öfwer några 100:ds r:dr öfwerskott wara bekommit, hwilket mäckta
  • Page 111
    förlorat, der emot hwad en gång öfwergifwes sällan kommer til at med alfwar åter drifwas. Kopparen som så wäl wid Mans-feldt som de öfriga orter i Saxen tillwärkas, bestiger sig till omtrent 4000 Centner om åhret, hwaraf de 2000
  • Page 329
    och ännu kallas Roman Zinder. Eller ock ligger malmen uti wiss jord och bergarter fördelt äfwen som Koppar Schiefern i Mans-feldt eller Stenkolen i England och Leych, hwilket särdeles i Staffordshire befinnes, hwaräst uti Tuncstalfilt uti Järngrufworne först anträffas
  • Page 442
    Kuttenberg i Bohmen 400. Jochimsthal 40. Freyberg i Saxen med Obergeberget 16000. Sahlfelt 200. Tranckenberg i Hessen 300. Eisleben och Mansfeldt 1200. Clausthal, Zellerfelt och de öfrige Städer i Harze 60500. Dertill då man räknar de 3 a 4000 marker Sillfwer
  • Page 443
    Goslar 600. Eisleben och Mansfeldt 2000. Wid Saugerhausen ock de små Schieferwärk deromkring 400. Hwartill lägges den quantité som i Norrwägen tillwärkas och den japanske

Kalmeter's report of German mines (1718–1727)

  • Page 198
    allenast nu gingo, och förbrukade hon efter berättelse emot 2000 Centner Koppar om året, och thet af then ifrån Mansfeld och Eisleben. Messingen förarbetades wid hamrarna wid Tanbergsthal i Lattun och tråd. Gallmejan kommer dels ifrån Altenberg wid Achen
Loading…
Loading the web debug toolbar…
Attempt #