och Hessen wissa Jordarter förän man kommer på sielfwa Steen, och när man den anträffar äro ok deraf wissa sorter öfwer hwarandra,

13 Sept ifrån Hamburg öfwer Zell och Hanower igenom Hessen till Frankfurt am meyn, förnimmande under wägen i Hes-sen åtskillige Capitale Järnbruk wara i gång särdeles wid Humrich, Rosendahl, Rummershausen, Grosser, Hanie och Nevenbau, fursten af Waldeck tillhörige,

önskade ungerska Bergwärken kunna bese, begaf mig fördenskull d: 13 Sept ifrån Hamburg öfwer Zell och Hanower igenom Hes-sen till Frankfurt am meyn, förnimmande under wägen i Hessen åtskillige Capitale Järnbruk wara i gång särdeles wid Humrich,

befant mig uppehålla efter winteren tillstundade, och iag det förnemsta förra resan hade i ögnasickte tagit. Hessen är elliest et Land på Mineralier nog ymnigt, blifwande förutan nämde järnwärk, både järn ock stål uti Schmalkalden,

begynnelse är wordet förhindrat, behielpa sig Kopparslagarne nu merendels med gammal Koppar och hwad som ifrån Frankenberg utur Hessen ditföres, sällies för 26 Colonge Mark Cent: slätt mynt hwilcken på 5 intet långt ifrån Staden liggande Kopparhamrar omsmäl-

400. Kuttenberg i Böhmen " 350. Leichtenberg i Voigtland " 800. Sahlfelt " 500. Kretzeitz i Böhmen 500. Frankenberg i Hessen 200. Richels dorf ibidem 500. Grundahl i Saxen 2000. Clausthal. 100.

i Saltsburgiske Gebietet 500. Kuttenberg i Bohmen 400. Jochimsthal 40. Freyberg i Saxen med Obergeberget 16000. Sahlfelt 200. Tranckenberg i Hessen 300. Eisleben och Mansfeldt 1200. Clausthal, Zellerfelt och de öfrige Städer i Harze 60500. Dertill då man räknar de 3

Ranschenberg i Beyern, Rabel i underkärndten samt Pohlen och Engeland. Alun i Engeland till 10000. Limierei Italien 20000. Almerode i Hessen 3000 I Behmen wid der alten SattelGirken och Commodan tillika med Silberberg och många ställen i voigtland, Saxen och

små järnwärk omkring Saugerhausen 1200. Saxen 36000. Rauda, Hallokow, Fisteritz och andra Bemiske wärk 14500. Barreyt 10000 Shmalkalden 8000. Hessen och Waldeckiske, manitziske, Bergiske, Colniske och Phaltziske wärk. 155000. Vordenberg och Eisenertz i Steirmark . 40000. matzintertna

öfrigit feta, bitumineusa och the Engelska lika, och att skilja them ifrån the bruna Stenkol, som gräfwas i Hessen . Årlige winsten af thetta werk skall stiga till 4000 R:dr. På thet höga Meissenerberg äro 2:ne Stenkolswerk, som med

försäljes till färg qwarnarna wid Strasburg, Sahlfelt, och nu sedermera till then nyss anlagda qwarnen wid Siegburg eller Carlshafen i Hessen . Grufdrängarnas antal wid bägge werken war till 140, förutan gossar, som sofra Cobolten. Schiefermalmen, sedan han är på

grufwa, och hwilka blåsa Stahleisen, som Tackjernet här kallas, äro 3:ne, och höra alla under herrskapet eller amtet, Schmalkalden och Hessen . Then första kallas die weite Brunnenhütte, ligger straxt utan för staden, och må blåsa efter then giorda inrättning

Fc: och MC och OC: Werket hörer hertigen till, men thet drifwes lamt. Cobolden sades köpas ifrån Rigeledorff i Hessen , tör kan ske till största delen komma ifrån Schneberg. Straxt här ofwanföre har stått ett alunwerk, men nu

1/2 à3 8 R:drEK:n; hwad Messingen angår så tillfördes han a-l lenast i ferdigt smidda och beställde manufactur Sorter uhr Hessen , ehuruwäl till ingen myckenhet. Widare anlände jag omsider till Hartz och först Goslar, deräst de hartziska Bergwerken på

maner kunnat tractera än på 3 1/2 ol: höga Smeltugnar med en wijd Stickhärd förr efter den inventionen som i Hessen wid Franckenberg och Richelsdorf är brukelig, hwaräst också jernachtig Schiefer wankar, gåendes sådane ugnar allenast 2 dygn i en