Liège
Parent: Furstbiskopdömet Liège
Type: Stad
stad och kommun i provinsen Liège, Belgien
Coordinates: 50.6397° (latitude), 5.5706° (longitude)
Mentioned in travelogues
This place appears in the following travelogues with the quoted excerpts.
Odhelius' travelogue (1691-92)
-
Page 367
15 st. såldes, och fint för 6 fl. 6 st: betaltes, deremot det Öhregrundiska med 7 gl och 5 st, Luyks järn är altid bekant at wara af sämre godhet än det Swänska, derföre det
-
Page 379
mässingsbruken dels till bränsel försålde ungefär en Swänsk arbets kärra för 1 R:dr Courant. Under wägen emella Aken och Luyk , wore stora Berg af marga som till gödsel på åkrarne brukas, uti hwilcken marga iag anträffade stora
-
Page 379
merendels masugnar och längre derifrån åt Huy och Namur Hambrar, ty ehuruwäl det järn som Skieppes på Masen ifrån Luyk till Hålland: kallas Luyker järn, så är det dåck icke alt i Luykland tillwärkat utan samlas ifrån åtskillige orter
-
Page 379
Lyncis och åtskillig fiqurerat flintsten som till 1/2 alns tiocklek med mylla och fruktsam jord betäckes. Wid och omkring Luyk woro åtskillige Järnwärk belägne dåck närmast Luyk merendels masugnar och längre derifrån åt Huy och Namur Hambrar, ty ehu-
-
Page 379
1/2 alns tiocklek med mylla och fruktsam jord betäckes. Wid och omkring Luyk woro åtskillige Järnwärk belägne dåck närmast Luyk merendels masugnar och längre derifrån åt Huy och Namur Hambrar, ty ehuruwäl det järn som Skieppes på Masen ifrån
-
Page 380
och särdeles på Floderne Westrat och Ourten etc., utföre till Luyk derutaf järnet namnet bekommer, elliest äre uti Lugkiske gebietet icke öfwer 8 Masugnar belägne, deraf 2:ne af dem
-
Page 383
mycket folck kunna underhålla. Sedan iag ifrån Luyck för Franska armeens ankomst till Namur intet kunde resa masen opföre till Dinant, hwarifrån beqwämligit hade
-
Page 406
skiönias då Machinen wid Marly inrättades af en främmande ifrån Luyk , hwilken förutan tryckwärket som floden Seine står allenast synes mycket präcktig af de 19 stånggånger som af 15 a
-
Page 445
etc. 8000. Savoyen 6000 uti Romerska gebietet 11760. Roushillon 5400. I florentiske gebietet 20000 Genuesiske 17200 Brescia 6400 Engeland. 120000. Luyk 18000. Biscayen 80000. förutan Frankriket hwilcket till största delen med egit järn
Kalmeter's report of German mines (1718–1727)
-
Page 37
i Landet och grefskapet Luxembourg äro the följande 1. Vupar masugn, 2 mil ifrån Theu, och 4 mil ifrån Luyk . 2. Serreau masugn, 3 1/2 mil ifrån Theu. 3. Roche à Fraime masugn, 2 mil ifrån Sevreau. 4.
-
Page 37
som dock nu en tid hade stått stilla. Thesse 3 masugnar ligga snart sagt innom 1/2 mil ifrån Staden Luyk . The werk, som ligga på floden Outre, förr än han förenar sig med Weze wid Cheynée, äro. 1. Sauhay,
-
Page 38
&c, förutan att tillförene emot Namur-sidan Alun blifwit tillwerkad, hwilket ock ännu sker wid Viset staden halfwägs emellan Luyk och Mastricht. Strecket håller 4 á 5 f:r i bredden hwar bredast; men wäl ofta mindre, och arbeta
-
Page 38
ligga i Luxemburgiska Landet men emot tyska sidan, ses längre fram och wid Achen. Wid Byen Engis 4 mil ifrån Luyk tillwerkas Alun, Vitriol och Swafwel. Här äro tillsammans 5 Schakt, hwaraf 3 tiena till upfordring af malmen, och
-
Page 39
äro 2:ne karlar, att fullgöra theras dagswerke, förbundne att lefwerera 120 Mesures, hwarje mesure af 3 septiers, Luyks kormått, så att the på thet sättet förtiena 14, 15 à 16 styf:r om dagen, alt efter som orten är
-
Page 45
Luijk och Comp:e till, hwilka betala hwar 1/25 eller 4 pc:t till grundäganden. Ther äro emellan städerna Huy och Liege 7 sådana Bruk och 32 Pannor, hwar Alun siudes, men wid Werket wid Engis tillwerkas thessutan Swafwel och Vitriol,
H. Kahlmeter's report from England and France (1718–1727)
-
Page 62
hwad Jernet angår, som finnes inskeppat ifrån Holland, så begripes ej allenast derunder en del Swänskt, utan ock något ifrån Liege ok deromkring, hwaraf i den senare tid årligen något til London ankommit. Bestiger sig altså införslen af Stångjern ifrån d.
-
Page 207
hwilka den berömda Cardinalen Alberoni under dess Ministerio i synerhet befordrat, och dertil förskriwit arbetare ifrån Holland, Liege och England, men ehuru med deras gjuterier må wara beskaffat, så är wist at nu, då detta trifwes, man
Edmund Gripenhielm's travelogue (1698)
-
Page 29
försöknings Schacht skedt wara, hwar wid mycken omkostnad ofta fåfengt blifwit anwänd; fördenskull äro an: 1697 några Bergbohrare från Luyk hijt förskrefne, som i ett diup af mer än 20 lachter, der så behöfwes, med sina nafrar noga erfara