pannan, förr än hon öses i i den större, bokes ok waskes ok smältes om igen. Giuttstenarne kommo tilförne ifrån St Malo men som efter åtskilliga prof de funnit at de i Cornwall befintelige Morestones äro dugok tiänlige, så sättas de

i wigten omskiönt de äro af samma Calibre, och föra samma kuhla som de franska, för den skull ock i St Malo år 1723 de franska Stycken ifrån Bergeran berättades hafwa warit sålda för 10 Livres pr. Quintal el:r Centner, de En-

i Brest förses med dess förnödenheter. Det knipjärn som där skäres har ock fådt namn fram för annat i S:t Malo . Nijo Franska Mil ifrår S:t Malo är en liten Stad kallad Bazouge hwar stenarne brytas, som brukas wid mässing

denheter. Det knipjärn som där skäres har ock fådt namn fram för annat i S:t Malo. Nijo Franska Mil ifrår S:t Malo är en liten Stad kallad Bazouge hwar stenarne brytas, som brukas wid mässing wärken ock Gjuterierne i Europa. At de

der han brytes, omtrent 12 a 15 Livres. Men det sker sällan at man tager stenen der, utan köpmännerne ifrån St Malo beställa stenar för deras Correspondenter utomlandz af bönderna, hwilka ock lefwarera dem fria på skeppet ell:r i St Malo,

4 mijl ifrån Bazouge och wid Hafssidan, för hwar sten 7 Livres a 8. Ifrån Le Pas boeuf til S:t Malo Sjöwägen 6 Liv. och kostar stenen på stället, der han brytes, omtrent 12 a 15 Livres. Men det sker sällan

St Malo beställa stenar för deras Correspondenter utomlandz af bönderna, hwilka ock lefwarera dem fria på skeppet ell:r i St Malo , der de gemenl. sälias för 40 à 50. Livres. Til Bretagnen stöter på östra sidan landet Anjou, hwarest

28 sols skålpund. Men arbetet koppar i käril 3 livres. Så hade de ock Swänka mynteplåtar, som de får ifrån St Malo , och hwilka gullo gemenl. 2 Sols pr. skålpund mera än gammal koppar ock fants en 9 dalers plåt

medbringa än uti Passet allaredan wore Specificerade, icke eller war någon möjelighet at på de Skiepp som ifrån Brest, S:t Malo och Calais

grof spis mycket skickelige, at konungen wid Ammirnalitetet till Skiepps byggande sig af dem mäst betienar, och de näst S:tmatoernie för de bästa Corsarer i krigstider passera. Ifrån Bajonne reste iag efter långsamt contesterande med Gouverneuren Duc de Gramont igenom

nu wid Ellofwa Bruk i den Provincien Stycken blefwo gutne, af hwilka så wäl konungen som privat Armaturerne ifrån S:t Malo och Bajonne sig tillfyllest betiena. Masugnarne woro 12 a 13 alnar höga, murade alt igenom med steen af