184.
na inflyta, ock des utom har man då bredare Spatium af glö-
tet at påta uti. Så håller man ock glötgatan medan glötet
går friskt, litet stupande utåt, så at man kan så huru det
förhåller sig ock om blymedföljer, ock at glötet jemwel friskt
må afrinna; men på slutet hålles hon ganska Horizontelt
så at glötet allenast kan siga sig fram. På slutet skrapar
man ock afhärden med glötjernet, så mycket löst, som man
efter hand kan behöfwa at dermed igenfylla glötgatan
stället för härdaskan.
3:o Är det en stor angelägenhet, huru mycket glöte hålles inut-
i härden. Ty är där för mycket, så kan det jerna afstelna,
åtminstone måste man då elda starkare, än eljest när
mindre glöte. Är där åter för litet glöte, så tar man
i anseende till förbränning, så på blyet, som ock förmenes
silfwer, skada. Genereltat tala, ju mera wärke i här-
den ju mera glöte; men ju mindre wärket blifwer,
destomindre glöt hålles äfwen deruti. Således står i
förstone glötet öfwer mer än halfwa framhärden fast
blästern drifwer det wid hwart tag åt sidorna; men in-
i drifningen 1/4 allenast, ock på slutet 2 twär finger, mer
eller mindre, ock ändteligen wid blickningen ganska ringa
Men
Men under alt detta får man dock under blästern ej holla
öfwer 1/2 tolls glöt, mitt i drifningen 1/4 à 1/3 L: ock på slutet en li-
aen munsa. Ty eljest will det gjerna swalna af, ock måste der-
i före drifwaren under blästern hafwa flitig acktning, emedan
han derefter rättar sin starkare eller lindrigare aftapp-
ning. Ock ehuruwäl at skapnad till ugnen är till detta ända-
målet behjelpelig, nemlig: at han baktill är brantare ock fram-
till långslüttare, hwarpå glötet äfwen af blästern drefwen,
sig bredare ställer, emedan det är naturligit at om härden
baktill wore långslutt, skulle glötet sig där jemwel utbreda,
ock drifningen med ej nog hetta, till afsaknad i producterne drif-
was, så händer dock gemenligen at under blästern, blifwa
små skållor eller fjäll efter hwarannan fastsittande, ock
hwilka tålas kunna tillltums längd, men ej längre. Men mot
slutet blifwa de ej, efter blästern ej är så swal (conf: 516:).
Hwad föröfrigit angår de differente färgor, som synas på glö-
tet i härden, neml: at det in wid bräddarne går molnigt, mitt
påhärden seer det rödt ut, så komer sådant allena deraf, at det i
förra händelsen går tjokt, men i den senare tunt ock ligger
ofwanpå det glöggande blyet.
4:o Utaf glöten falla egenteligen 3 slag, neml: swart, gul ock röd-
ty
185.