101.
Seiffenvärken i Eibenstock ock Johan Georgenstadt.
Innan förrättningen wid Beiffningen beskrifwes, måste igemen annärkas.
S1. 1:o At Sriffengeburgerne i denna ort ligga wäl ganska höge
i anseende til de allmänna bergen, som i desa tracter äro högre be-
lägne, men at de i sig sjelf äro ganska flacke ock longsamt ä-
stigande, med damjord af 1, 2, 3, 4 à 5 f:r betäckte, hwarpå ung-
tanne ock granskog wäxer.
2o Uppå dehögsta åsarne besynnerliga åt Johan Georgen städ-
tiske sidan, samt deremellan ock Schnelberg, samt ok Hatten
sidan i Böhmen, synas större ock mindre stenar eller liksom
afbrutne ock deromkring bortsköljde klippor af ordinair Petra,
hwilka högt upstå öfwer bergkullarne.
3:o Damjorden består af större ock mindre stenar, klapur ock
sand af allehanda gryt- större ock mindre geschiebe, så wäl
af hwitter, som ejsensten, ock hwilka Ertzfyndiga stenar
mer hålla sig på djupet än uppe wid dagskorpan, ock de större
stenar hålla sig äfwen så heldre wid djupet . Stundom fal-
ler ock ibland stenarne någon leera, hwilken om han lig-
ger i ordentelige strata för sig sjelf, utan blandning med
sten, plägar gemenligen wara oädel.
4o Eijkan man utanpå något berg se om det är seiffen
wärdigt
wärdigt eller ej utan måste med Sichertråget försökas, an-
tingen man kan uphämta jorden på sidorne af et watte e.
sqwal, som genomskurit damjorden eller ock
5o Genom gräfning förskaffa sig wattn ock leda det samma
til det seiffenwärdige stället.
d. 2. Har man nu ändteligen funnit båda hufwudsakerne
neml. Seiffenwärdigt berg, samt wattn, kan man då
anlägga seiffning derpå, hwarwid i agttages,
1o At sjelfwa grafwan så anlägges, at wattnet icke allenast
kan rinna in uti honom, utan ock at grafwen hafwer et bestän-
digt jemt aflopp af 8 à 10 graders stupning från Horizonten. ock
som damjorden merendels rättar sig efter stupningen af ber-
get derunder, så mäste man i anseende dertil jemka an-
läggningen af wattugrafwen, antingen aldeles twärt
utföre efter Bergstupningen, eller ock på sned ock längs
efter samma stupning, alt eftersom berget mer eller
mindre stupar. Så kan man ock efter gamla watturän-
lar seförhållandet af berget, som ofta til någon del kan
äga annanstupning än backen ofwanpå; warandes af-
sigten egentel:e at wattnets fall efter stupningen i
wattnrannan, måwara mägtigt nog till et afföra
hand
102.