103.
sand ock småsten af bönors ock ärters storlek.
6 denne graf (1o) söker man gjerna at holla på den fasta så-
lan uppå sjelfwa hålleberget, ock fördenskull skulle sig något
förändra, måste grafwen göras mer eller mindre krokug-
det är om berget blir mera stupande, at grafwen då föres
mera upåt, men om berget blir flacht, då grafwen mera
nedåt, så at wattnet må hafwa et ständigt fall. Eyskulle
man eljest willa hålla bottnen af klappur, skulle den fina
Zinstenen nedtränga sig emellan klappuren ock til god del.
ej komma til godo. Dock ser jag intet hinder; med mindre en
sådan bottn kunde göras af bräder, liksom med trappor om
så fordrades, då seiffningen jemwäl skulle gå fortare.
3o Den ena sidan af grafwen förwaras altid med en owu-
ligt uptaplad stennur utaf de efterhand uti deiffen fallande
storastenar, ock där några öpningar blefwo emellan stenar-
ne, hwarigenom wattnet kunde inflyta ock föra ziunste-
nen med sig, lägges mossa under ock emellan stenarne.
4o Men uppå den andra sidan inkrafsas jorden i grafwen
til seiffning, antingen den moste lossas med tilhacka eller
allenast med skyffeln, begynnandes wid öfra ändan där
wattnet infaller i grafwen, ock så avancerande nedåt, de
vats.
wattnet wäl efterhand ock jemwäl straxt bortförer små sand ock
sten samt orenlighet, men de större stenar upkastas med hand
uppå mursidan, ock de andre, som wattnet ej mägtar bortföra
upkastas med en träskofwel, bestående af 7 à 8 fingers tjocka
träpinnar ock äfwen så långt från hwarannan skilde, så at
wattnet ock det fina kan igenomrinna, då man med skofweln.
plaskar en eller twå gongor de på honom uphämtade stenar
ock går wattnet allenast 2 à 3 twärfinger högt i grafwen.
5o Således continueras immerfort med de grofwa stenars bort
tagande, in til dess grafwen blifwer 1 til 2 gro hög af små sten,
sand ock zinnsten fyld, emedan allsten ej så noga afflyter, dock
kunde ock zinstenen efterhand följa med; men på det grafwen
ej aldeles må igenfyllas, kommer han at göras ren, hwilket
skjer på det sättet, at man på öfwersta ändan af grafwen
börjar med afwog spada at liksom uppåta den igenfylda bott-
nen, då wattnet bortsköljer all sten ock sand ock en annan
med gabeln uphämtar, om några stenar ännu wore qwar;
fortfarande så hela grafwen utåt, så at mycket litet sand-
på bottnen qwarligger; men zinnstenen uppehåller sig dock
deruti ock på bottnen. Sedan samlas zinnstenen tilhopa om
man så will; men som han är i grafwen i så godt behåll, som
om
104.