164.
af för mycken hetta sönder faller. Sedan, när ugnen swal-
nat sönderslås stenen ock lägges i säckar af 8 à 9 swänska.
kannors rymd,; giellandes 36 sådane säckar eller 1 mind
10 franska livres. Men de stenar som ännu kunde glänt-
sa inuti eller äro förhårda, måste ombrännas härnäst,
af hwalnötters ock mindre storlek, då de bäst tjena till
fyllning ofwanpå råstan.
Stenbrott till husbyggnad.
Den ordinaira kalksten, hwaraf husen nu byggas ock i
gamla dagar blifwit byggde, ända till sjelfwa Notre damid-
kyrka, äro tagne ock tagas ännu utan för faubourg St:
Germain på ett stort slätt fält Foder om observatoiren. Be-
ståendes hela fältet af kalksten med muslor upfyld, som
stufferne utwisa. Stenen äger jemwäl den egenskap at
ej wara för hård till arbetning, utan tillhårdnar med ti-
den uti luften, äfwen som la moulasse kring Valence. Han
är ej heller så tung, som sandsten eller gråsten, ock kan så-
gas med stora jern sågar med taggar, eller ock med släta
sågar om han är hård, samt huggning liksom med stora
epor. Han är ganska fördelaktig, ock kunna apteras till
stora stycken af 3 à 4 Uubie aln: block till byggnad;, men
mycken.
mycken skrukbning kan han intet utstå. När jag betrak
tar beskaffenheten af denna sten, at han ej har någon wis
textur, hans mjukhet samt inneliggande muslor, som alle-
nast lämnat intryck, eller sjelfwa af massan blifwit up-
fylte, dess flötsenläger; så tyckes denna sten ej wara till-
kommen på sätt som annan kalk i bergen, hwilken wäxer-
utan at han är sediment utur wattnet, hwarföre jag kal-
lar honom, till skillnad från bergskalk, leerkalk, såsom
på flere ställen tillförene.
Damjorden på ofwannämde fält är af 1 till mera famns
tjoklek varierande. Sedan komma åtskillige hwarf af jork-
leera ock ofwannämde stenart, dock smal, men på 10, 16 à
20 toises djup, falla sten hwarfwen något tjockare, till hwil-
ken med små Schacht af sänkes, igenom de andra hwarfwen.
Flötserne äro mästendels med något jord- hwarf smalare.
eller bredare skilde. Häruti Verschrämas under hwarfwet
med hwassa hackor ock långa skaft; sedan hugges i twäran
af stenen in en liten schram 1 à 1 1/2 qw: djupt, ock med jern-
lil, då 2 små träbitar sättes på hwar sin sida om kilen,
at kilarne ej må ingå i lösa stenen, ock med knoster påslas,
tills stycket är löst, i den storlek man bäst kunnat tilläga,
samt
165.