Show/hide image

sig hård, men eljäst på fucktiga ställen är mjuk.

3o Bryter ock sällan gallmejan derb ock ren utan tyckes

ännu hafwa wid ock uti sig en bergart, Rotsch kallat, som

är en fingnistrig kalk, hwit aktig ock stötande på gult, så

at den lätt Confunderas med gallmejan.

4:o Men där en swart eller blåagtig leera, blaur wänd.

kallad, hwilken på torra orter äfwen som Bonnes (2:do)

blir hård såsom en hornskiffer, emottager ock jemwäl

mästendels stående, befinnandes sig så wäl på östra som

Wästra sidan af Grufwe-districtet, ock tyckes sig föranlåta.

till någon ordentelig strykning på kl: 2 à 3, där är ingen.

mera gallmeja. Dock stryker denna ej hela fältet igenom, utan

5o Befinner sig jemwäl på Wästra sidan af gruffältet, en

derk hornstein, blåsten kallad, hwilken hafwer samma

effect som förrnämde (4o).

6o När man nu Considererar bredden af fältet i dagen

till 40 à 50 famnar, samt afwannämde wäggar (4:o, 5:o)

ock hwilka på båda sidor tyckes hafwa stupning in åt

grufwan; så är det ej underligit at man ej djupare avan-

cerat än till 20 eller några flera famnars djup, emedan

gallmejan där lärer utkila, fast altid djupare ned än-

man

man ännu kommit, som intet lärer wara öfwer 22.

pariser Toises. På fältet åt Sud Wästen 150 fr wid pass,

är sanka ängar till det djup som grufwan nu ungefär

äger: mot Nord osten ock det sakta upstigande bergshygeln-

som går tämmelig långt, är berget ohelt.

7:o Faller ock ofta wid teerarterna antingen strmris.

inblandad, eller ock i större klyfter ock kjörtlar sittande,

grön

en grofSsalc, Swägel kallad.

khuruwäl at gallmejan kan anses för enahanda till-

effecten, fast olika i halten, så gjer man henne dock olika

namn i anseende till färgen, såsom

1:o Den hwita gallmejan, som intet är annat än åter

sammanwuxen gallmeja af förut decomponerad eller

uplöst; ty den sitter hälst uti öpningen af klyfter, där watt-

net igenom farit ock är liksom med fina hwita spitsiga

Christaller, ofta med gult sediment, öfwerdragen, men in-

uti stufsen seer gallmejan gulaktig ut, liksom hwit eisen

stein, kallas weissgallmej, ock den densige kattentand

Denne skall ock wara den rikaste.

2:o Den röda gallmejan faller mera derb, ock torde haf-

wa sin rådnad af den röda jorden bonnes.

3:o

169.