I tillåtit, eller bergens mera hardhet än Tyskarnes Kneiser, tidens
längd til fullbordan, och under sådan tid fruktlöst nedläggande
penningar och arbete, afskräckt allsammans. Doch tyckes det blig-
va af hogsla nodvändighet at efterspana andra malmtilgonga.
nar the gamla värken aftaga, samt nytt förråds anskaffande
lihsom et dageligen nyttjadt visthus blifwer uttömt omthelej a-
nyo provideras. Uppå sådan ofvikelig grund torde icke allenast
gamla ödelagde Bergvärk såsom Öster och Wäster Silfbergen, af
hvilka det förstnämde Skall efter Kongl: Bergs Collegi Zelation
1666, hafva i sintid gifvitårligen 8 Skpund silfver kunna uptagas
utan ock nya malmberg öpnas genomanbringande Stollar.
Men då borde först så väl i de gamla somnya Ertz Gebürgen
undersökas, huruvida lägenhet till Stollanläggning thersam
mastädes finnes och hvad vid Stollarnes längd, inbringande
djupemot the i dagen synbare gongar, samt direition twärt
emot dem med tilfällen till lichllock och hvadmera Kanvara
nödigtat iagttagas, på författande Cartor utsättas. Möjeligen-
hunde väl icke allestades sådane lägenheter finnas till bergend
Opnande, men som gemenligen Bergvärken äro belägne i bergen-
där bächar, större och mindre strömmar framstryha i dalarne,
så måtte, om iche allestades, på några eller något ställe sådane
om
omtulte lagenheter finnas, ock då böra Stollar anläggas dirute på al-
gamla odelagde Bergvärken, och vid thetilförene oarbetade fälten.
emot afsänkning paen upsökt gong idagen, stolln till mötes.
Ditta churu simpell det serut, menlikval nödigt för Bergvar-
kens uphomst, så vida man icke ville afbida några besynnerlige
händelser, til uptäckande af Skatterne i dagen, hwilket dock ser-
ovist ut om thet någonsineller på huru många Seclers tid del
Kunde skie, är dock omojeligit at kunna företaga utan pengar
och Kostnad, hilket straxt blir första Svårigheten. Sadant blir-
ock oöfvervinnerligit omthet Kan blifvaen principe al inga fle-
re Bergvärk böra uptagas än the som äro i gång ock at the böra
stå sitt Kast ellernodvändigt gå ut; men tå man betragtar the
fordelar som Bergvärken föra medd sig uti underhall af så myc-
ket folck och deras förökande, vare sig antingen i de orter, ther för-
bergens skuld är mindre lägenhet til åkerbruk, eller ock i frugt-
bärande landsorter, ther säd lihafulltkan växa ofvan jord: Thel-
egna förråd afallehanda metaller så väl til mynt som handels,
vahra etc:tyckes det vara så stort föragt emot de gåfvor som Shapa
rennedlagt uti Ertzgebürgen at icke vilja göra sig modan at dem-
framdraga som oförsvarligit både för nulefvande och förefter-
hommande, at icke vilja bjuda til at emottaga Guds gåfvor-
utan