Show/hide image

42.

Hwad för öfrigit angar betjeningen wid Bergwercket med

deras lön, så ses sådant af nedanstående Htatu personali, hwar-

wid märkes at Obristlammer Grafen är högsta embetsman

ock skjöter utom generelle Bergs oeconsmien jemwäl fustir-

tien i Schemnitz

UberReutherkommer ut på det samma som lyskarnes Geschwor-

ner. BergMästaren har allenast berggerichts domstol, men ej-

i grufwan, ak beställa. Bergs Verwalter har deremot grufwe

wäsendet. En del hafwa ock wackra quartier-gälder, samt höo-

man

ock wed etl: så at med et ord ingenstädes bättre wid bergwärk

tjenar, än i Ungern ock här är jemwäl drägeligit at lefwa.

Detta, ock besynnerligen i anseende til smält- ock myntwa-

sendet dermed Combinerade Cremnitzerwärket några mil

härifrån belägit, är sannerligen et af de Considerablesta

wärken i Guropa.

Ifrån året 1619 til 1636 hade Schemnitz allena gifwit

291836 marker 28 qvintin silfwer, som gjör öfwer 17000.

marker silfwer om året. Anno 1616 woro wid Schemnitz 204 dif-

ferente grufwor ock gewärkschafter. 1631 bestodo de tillika med Herr-

schaftel. ock jerngrufwor af 313 stycken. I wåra tider är be-

kant at Schemnitzgaf året 1743.

För

För Herrskapets räkning.

84984 m: 8 3. (guldiskt silfw

Hwer efter prober

För tewärkscheffternes räkning.

9050 1. 1. Ramarns profwer.

Tilsammans

94034. 9. 4.

denna tilwärkning war fallen efter trückne ertzer

eller scheid Ertz, som allenast war utsofrad 140569 C 59 skålpund

Samt waskat gods eller Nasse Ertze.

149725 C:r 50 skålpund

1749 förledit är hade det aftagit, så at Herrschafftelig feit.

allenast woro tilwärkad 33268 m:: 14 1/4 lod guldiskt silfwer.

Men denne förändring med det mera som af tillwärknings-

Tabellen synes, är icke något hufwud sakeligit. Ty sådant här

rörer ofta af oeconomiska omständigheter, ock af de mus boen-

som kunnat träffas ock dessutom gjer mig tillwärkningen

ej tillkänna den kostnad, som bergwercket fordrar, hwilken

ofta kan öfwerstiga tillwärkningen, såsom wid Kongsberg.

i Norriget besynnerligen synes, men det håller jag för wa-

ra mera eftertänkeligit, at desse mägtiga gongar, på

så långt fältstått bi, at på samma fält ännu är mycket

oborttagit; at djupet genom Hodritscher nyligen anlage-

de stolln, till så ansenligit djup, kan hjelpas, hwarigenom

icke allenast 100 famnar större djup på alla gångar kun-

na afsänkas, utan ock mycken konstkostnad under sådant

ap

43.