158.
schiffern i sig sjelf så blädrig, at han kan formera aflos ningar
hwar man will.
Dese sidstnämde 3ne koppargongar föra malmen på et synnerli-
git wis; ty den består mäst uti 1, 1/2 à 2 fingers mägtiga kies ock
gelfgefärder, emellan hwilka altid slås strimmor til 1/2 finger
tjocka af petran, hwilken när den är mycket swart ock gläntsan-
de samt liksom smirig, plägar gongen wara rikast. Sådanege-
färder utgjöra 1, 2 à 3 samnars mägtighet ock ofta mera, rättan-
des sig efterskifferns tryckta böjningar ock sicksack. Dock löpa
små ausrejseremellan dem, hwilka ofta sjelfwe äro arbetswärdige.
Så löpa ock åtskillige paralelle drummer i samma mellan.
wäggar, hwilka ock partigipera af ansrejserna.
Emedlertid äro gefärderne i en ock samma gongsamt på
samma ställe, ej af enahanda godhet i halten, utan den enarik
den andra fattig, den tredje af ideliga kies ock så widare.
Utur wäggarne tilsätta 3 slags klyfter. 1o Tomma stående
klyfter, utur 10 ock S W: stunder; dessa skjära aldeles öfwer gongar-
ne. Stundom gjöra de ingen förändring, stundomtaga de mall-
men med sig 1/4 à 1/2 Lachter åt den wäggen dit de stryka stundom
fordrinna gongen mera än han war förut, det är at han på an-
dra sidan wärik mera hopslagen eller af mindre antal
drun
drummer bestående äm förut; komma dese klyfter tätt ock i åtskilliga
stunder, blifwa gongarne förwillade ock oadle.
2o 1à 2 famnars mägtiga klyfter af Tetra ordinaria bestående, dock
ganska oordenteligen, så at fast de mästendels stryka S. Ost med 30
à 35 graders perpendiculair stupning mot N:. W, så äger berget i den
na klyften, hwilken här kallas absatz, en stupning mot Oster, eller
är ganska wresuger ock otydelig, brytandes jemwäl qwartz
uti honom. Är nu denna obsatz af en determinerad bredd samt
skifferberget Continuerar på båda sidor, så skier med gongen in-
gen widare omständighet, än at han något litet förryckes,
eller ock at gongarne blifwa under honom bättre än ofwan.
3o Men om denne absatz (2o) blir så mägtig at han medtager
ock aldeles borttager gongarna, hafwandes tillika i sitt liggan-
de et annat bergsslag, så äro de fatale. Dådantexempel-
har man på Wästra fältet i Rotenberg, där gongarne på en
gong af sådan aksatt, blifwit borttagne, ock sedermera ej igen-
funnits; Menman har ej synnerligen derefter letat.
Det har man märkt at ju hårdare berget blifwer desso sämre
blifwer malmen. Sådan förhärdning tyckes ock wilja tilla-
ga med djupet; Dock står nu de bästa anbrott under 100 frs djup
åt Josephi schacht, derest djup ock fält beständigt upslås. Dock faller
på
159.