182.
blylrtzerned, då blyet tager med sig det mästa silfreta
Stenen som sig sätter ofwan på stickes andra gongen igenom
med bleijErtz. Ock som den sten då fuller ej mera släpper
något silfwer, så råstas han 5 gångor efter annan ma-
keligen, då stenen blifwit i ganska tunna, af1 lineas tjocklet
skifwor, afsliten, för desto snarare rostning, ock beskickes
tillordinair segring ock sedan gåras då han gifwer en
ganska god koppar. Saiger stycken gjöras här till 1 1/2 qva-
ters tjocklek.
kljest skallSchlüter i sitt Hyttenwerk criticera Tirolerne
för det at de smälta denne fahlErtz ock kopparkies til-
sammans, ock derigenom bringa silfret i mera widlöf-
tighet än tilförene; sag wet ej huru den tidenkunnat
wara; men nu säges har, at det är aldeles falskt ock
at de intet äro så dumma, som Schlüter håller dem före-
de andre gewärkerne i Falkenstein ock Cinge-
vaxel hafwa sin egen hytta närmare at gruf-
worne, ock skier malmfördelningen i betjenn-
ters närwaro, hwarje månad, emellan dem
ock Herrskaperne.
Oor Sichel eller Köhrbuchel Kopparvärk
7 mil från Schvatz åt Storden ej långt från Jenströmmen ock
platsen S Johannis, ligger detta gamla Bergwärk,som uti
gamla dagar berättas wara afsänkt till 400 Lachters djup.
ock derutöfwer. Här faller mäst kopparkies, ock föga fahlertz
eller glas ertz Tirolice.
Belägenheten af gongarne, är uti låg bergsträckning i
N: ock S. mitt uti 1/2 mils lång ock 1/4 wäg bred dahl, som slutar
sig innom höga bergen, ock går fördenskull Jen strömen på
den ena sidan, ock en annan liten flod på den andra sidan
af grufweberget, ock torde dese wara ordsaken dertill, at
detta widlyftigt arbetade berg, har så litet watte, så at
fast här icke är någon stoll ock at wattnet måste utur
de djupa schachten med wattnspel ock tunna upfordras, kan
dock grufwan hollas läns. Det är wäl et ganska rart ex-
empel at en grufwa som påstås wara af300 Lro djup, ej
har hwarken stoll eller wattnkonst. Det andra faller
mig ganska underligit före, at med en lina kan fordras
ända till djupet. Uti Thurm Rosenhoff på OberHartzen
hade man på 100 famnars djup från dag en stor wall.
På S Andreas i Andreasberg hade man dylikt för dess sto-
ra
183.