1924.
är twart för gongarne ock bergets skifring, det är i Nock S:
Samt at åtskillige swafwande qwartzfletzer ofta af-
skiära ock tillika förädla gongarne. Men på djupet
med dahlens högd förmenas de stående gongarne ej Continu-
era, som man uti Frahzisgi stolln någorlunda skallerfarit
fast man aldrig murunnit dahlens grund.
i Hohrberg alla samt befarne grufwor.
Nu för tiden allenast 4 anbrott i arbete fast eljest flera
i samma berg. Ty det är til wetandes at all grufbygg-
nad skier på Steijermärkiske, det är at man med stoll in-
går eå gongarne, arbeta dem derofwan så mycket mö-
jeligit ock sedan ingår med en stoll djupare på samma
gong. Arbetandes således icke understolln at watten
må göra någon olägenhet. 1o det högta är Obere 5 Fohanisstolle
hwarest flera till 3 à 4 D:r från annan belägne gongar,
i den medlöpande bergart, på föresagde generelle sätt
finnas. Emedlertid blifwa de af åtskillige oordentel:n
dagklyfter af leera ock uplöstberg, som härkallas.
modder, afskurne ock mycket förwillade; så at man ty-
deligen seer hwad dagklyfterne kunna wärka på
gongarne. Emedlertid gifwa gongarne stundom
så
så wäl som sjelfwa moddren spår på guld. Ock komma
gongarne ofta til 1/2 à 1 famns mägtighet.
2o Untere Johannis stolln
Några famnar djuparestraxt nedan om den förra åt
Norden ock hwarest den öfra grufwans gongar förmodas
infalla. qwarthen tyckes wara hårdare, mera ra-
dande i gongen till 3 à 4 qvarters magt ock förer stun-
dom i fingers mägtig strimma, sådan markasit kies
som wid guldwärket Adelforsf, äfwensom bergar
terne mycket likna detsamma.
3:o Maximiliani stolli
Ligger 12 fr wid pass djupare än sidsta. Ock har 1 fus
mägtig paralell gong med de förra samt djupare
i deras liggande, med 20 till 30 grad: perpendiculair
stupning mot Norden samt besteg aflosning ock så-
ledes mera regelbunden än de andra. Dess fält är
ock någorlunda upslagit ock gifwer wackra spår
på guld. Wästra fältet grenar gongen ock tilli-
ka förswagar, som ock Ostra fältet är utaf
dordenteliga klyfter öfwersatt ock förwillat.
193.