Imedeltal hade hvarje kolsättning af 170 Tonne draget
3 Cintner 50 Hd 380 Pr. pfund Malmor samt 64, 1/2 Psund.
Halksten; och gifvet 1 Cent:r 9, 4. [pund] 1184 [pu Tackjerr, En Con-
ner Malm Felédes gifvet 34 [pund] 7 1öd - 31 pr C. Iscon. Mot 1 o0
vigtsdedar Hacksten har kunnas uppsättas 587 del ar Mam.
En Centner 110 [pund] Tackjern sondrat 3 Centner 3 pund] Malo, 60 [pund]
0, 27 Back Bsaks
Seckotillverkningon i medeltal ureder Sacta bäsningerd 354 Pentre
à 110 Pr. pud], sam gör i serck Stapelstadsvigt tatt öfver 134 Sklund
Under 3II: Coaks Camgnagnor (1881-1822) som varade tva
veckor på II:t manåden, gjordes
Kalksterd 1, 58 Tonnin Bochs, hvar af 1, 37 Stücch Hal
stas Månaden September 1821. 755 Pattringar
2:dra Månaden 1304
Predje 1043.
Fjerdi 1075
Pomte 1397
Djette 1258.
Sjunde 1269.
Attonde 1503.
Pionde 1785.
Pronde 1099.
Qvechor af 1:r manaderd Juli 122 395.
Summa underhuaklasninger. 12283 Sättningar
på twilka blifvet uppsörde
Malm af alla stagen 50147. Certner
Kalksteri 10051. R:o
6setls 24566. Tomnon.
Beragerhållet Tackjurn 17126 Centrur 6476 Mkut Svoresk sta
pastadsvigt und 10 1/2 månader tillverkade.
Do
På ensattning gifses gåledes i medelkal
i Fonner Conks
4 Contnor 9 [pund] Jerralmn
90 Hp Kacksterd
och derafhållet 1. Portruer 43 1/2 p Packjeon
Adlmenne gåsos i Masugnen 34, 15 prorart jord
Sedsatori af Stemmatoner ulgiordt 349 eglg Retor met
mar 1000 debar Tetter malm.
Mat 100 K. ar Kalksten uppsattes 498 delar Malm
En Centner Trekjem fordrat 2 D:ror 102 [p Malm, 644und]
Kalksten, h 13 Tonuon Bakr, hvaraf 15, 8 prorent Wack Couhs.
Då allt jorn som Ghewitz Wasugn tillverkar, använ-
des till Gjutgbds utingen derete uti Masugnen, eller efter
omswrackhung på Pamm- och Cupolougnarne, är det
dess tjenlighet för detta ändamiel somutestatande af sw-
Des bästa dgjutjernet var i brottes gryhigt och seilikorn
ligt grätt dct håller graphueten upplöst och jämnt fför
dad och skiljer den sällan eller aldåsig från sid. Om
grapheten går åh ytard på jemnet ansåg Schulze ej ugns-
gångeri vara gad: intergen äro Kohden daliga eler
Har forman fdt nas, eller har Hallt gods ned kommet
Forman fatter nas 1 1/o Om för stark Bläster använedes;
malmen smältes då resan öfvan fför forman; To Om-
Malmen innchåller för mycket mekanisk inblandad
sand; forggen Slin då som yten och Netnar fort, fano-
liks af för stark Kisefordsprecent, fwvilten med de fe-
ste jarvarter bildar Krogssmilta föreningar.
För Stark Kolhalt Nas gjatjentet fes man e heller ger-
na. Et så beskatyadt horg bildar under om smältningen
för gjutning ett Ihinn som läggor sig på yran af den gjunora
punm