delar, medahonger och dylikt
griauen och gör honom mendre duglig, och atteello Bdundia
om det är fråga om Gkarpa astryck, såsom Machin
Gteiwither jemet sådant aet kommer ifrån Musugson
flyter mycket quiikt icke olidet särsten vid koppar och
Sidvessmältningar; lekväl utan att som dord kasta gonstor;
då ugnsgången är god är aet astid tttet Knottrrgt och
pbröst på ytan; direett irån Masugnen gjöts ej helter van
ligen i öpen sund. Ester föregrende amsinältning i
Pamm Sch Cupot Kgnamne fyrtis denna jemets egon
skap Jonsvinna; Det är ochså mäjligt att Tachjemet
från Masugnen, som dar hvad Syskarne Halla Halberter
Lohcisen, gonom omsmältning mellan Esaks i Eupots
ugnarnd blir gaares grans K.
Huru och på Swad sätt at undergår förändning gonsmg
omsmältnung i Sederberugname tarde ännu ej dära få sulla
utredt. Schulne Frade Lidtväl obferverat att det grå jerret
Fur i Olammugnorne hilltard. Glinvikk jernset Srijon
per Sunder affvalningen mäskligtt; Man harlihväl ob e
senverat att Lenna Krympning är tämmeligen cohstaret
och utgör O, 14 tum på Potond: Modellerne göras derfäre
Altid efter denna beräkning
Masengns slaggen vid Gliiwita vidtnar om en utom
ordentligt jämn ugnsdång: Om är et väl flutis gal
gränt glas, ute hwilket man y Han upptäcka något
döst. Stogg Swarpet var af alldeles samma SosHasfrshet
till ett Sivis, att detta förhållande ej var tillsältigt. Det
är icke osannolikt att staggtillseettfen som göres Tid hwar-
je. fättning mycket bidrager till demna jämnhet
Hgnsgångend: Derd guta fergen samlago med den
27
anstän
omständigheten att man föslidet är träffade i Yberggen någon
Sediställer af Petan metall ger anledning förmoda en stark
Iitan halt dereti
då mycket sommöjligt är gjuter mandirecte från Mo-
agnens machindelar, som mäste eomnas i ler och ej äro för
stara gjutas vid hvanje utslag. Till Pieur som öfvenstigd
g Pontners vigt använde man Hemmugnarne: Sill
mindre gjectningar fåsom af RokHarl, Ugnshällar, och gi
nara gjutgads, smältes altid jorsset cill Capolergnarne å
Då gjöctningen uti Manm- och Capolsugnane vid Fii-
vitt verkställes på samma fårt, som did Berliner qjutarret,
garler det göljande i aet hufvadsakligaste för kåda i
Uti Pammergrame nyttjar an ef gerna handag Jern-
hälle, utanlegelbatton, hvrrpa sias för hwanje smältning
etttiockt lager af grof tammeligen aldsast and, som innan
Jennets insättning ådas så strängt att den får on härd skor-
pa. Halsen, Brggan och alla de detar af ugnen som
rakas af elden medras af ellfast togel. Wed Borliner gjuterill
står man sådant togd af adsast tera och sund af Krossade
Linformar från Ponellans Fubriken. På harderi blifvit
på morganon flagon, Aldus den strårigt under för mid
dagen, Hlockan 3 på eftermiddagon insätter jernet, esom
omkring 6 år färdigt att giutas. Possummagnanne
ymälter man höldst venterseden och vid Nordandind.
Man har obferverat stora skiljaktigheter i asbrägning
på jennet och åtgång af bräknmaterial: Wid värare
tust och i allmännet om sommaron eker smältnin-
gen lånasamare och jernet fför under den långa smält-
ningsleden mera tid bilda slagg med fand batton.
Utom det jern, som vaiduterads går till flagg bildas er
Htor