stor qvantitet haffarshadt Jom, som städnarqvar här
Lons afra dil. att denna bildning afGörstor ej är abe-
Tyalig Han slectas derus att för att erstilidd. 100 Centrur qpit
gods måste man i digoen insätta 163 Centner Steckhjern
och derverkliga afbränningen räknas ändå y siögre ård
12 à 15 probent
Neverberugnarne stå pardes hopbyggde, så att de ha-
gemensam Phonsten Man hade i Bertin nyps byggt en
flammagn af ny construction, der det smalta tackjerre.
ligger mellan och ofmälta och Adstader d. à. Sum-
pen hvaruetees des flytande Yirrret skall utt a ppas ligger
närmast Rostoms och händens öfve del, der Tackjeroret ire-
lägga, är beläget närmast draghälet till SKonsten.
an sådd sig finna nrgo 4or Arvid, litte at var
den icke fför närvarande i gång i
Till alta do picier, som gjutas från Nevertesugnarne
anvandes mäst tersammning; för dom som Sund form
ning kun anvärdas, nyttjan deti allmäret förekommande
Sand, Swaraf Berliner trakteri hardmingh rönrad. Sili
ståre giutningar ansåg man Betins gund bättre än
d Glinvitz, som är finare och denföre mindre tjenlias i
För smänre gjectningar är förhärlandet mokatto Då
man till essa mäste astdända hvad man Hallar Mass-
Yormning nyttjas m sand som bö vara letet lerslandad,
Kannas Grtenst ifire ock nagot för Kanscl. S Borling
beredes denna massa gånom fin sinds utblindnind
med flammad tera dil Nicvitt åter har men af
naturen bildadt ett dertill höast tjenligt ämne, som
endast för de aldrasinaste atrycken mätte Frunnar
lstet, får att blifda mindre Jett. Det är den Lettenar
Fre
tade sundssom förekommer i ömnigheet i trakten af Par-
nowith, är en bändning af sund Hack och tera, Kastad
af Schleriska Bergs männen Eurzawka, och bildarde
så Stallade Schvimmende Gebrige, som i Cynnerhet vid
Schacht Särikminaas göres mychet dägenhet. är den
blir sät Selter den som vatton, och dess inträngande i
e Grufvorne mäste nästan på Samma satt föreskommas.
Där att blirva rpenlig til alla förekommunde behof vid
gjutningen brännes den mer schi mindre håndt, shi Har
sedan fållas både gröfre sch finan. En till iinare gjur
ningtjenlig msa bör i fina minsta delar vara så rör-
lig att sett lätt pinsel drag vent vattn jämnar alla
gjamketer.
Massformningen nyttjan Legsvadsakligen ved gjutningera
fån ZupdLugnarle: Gjutenet i Bersin Sner 2:ne Capolo-
ugnar som få blästes från ett Eylinderdksverck drifvet
af on utmärkswackor Ansmäcin, byngd af Freund och
beskrifven at Herr Brsmel i Tiilb. Anneter 1821. Blås
venttet kunde lemna 500 Cabik ylot llust imnaten
Som blots en ugn venligen går gör den d aflag i menuton-
men då bäda ugnarnegå på on geng måste Von-
göra 17 4og på samma tide
De Shänne Cupdsugnar vid Alciwett få bläster
fran ett Cylinderblasverk drifvet af en Ängmackiad efter
Adre Conslrictionen. Wed bada qjctenerna voro Zupols
ugnarne af den vanliga formin, som nu på murrgu
ställon finnes beskrifven I Berlinergjectoriet hade mån
dessa ugnar inråttade med 3 Comhor öfver hvarandra,
då den tredje
hrgraf 2:no Hunde tillstöpa ören man åsystode
der med den eörmån, att kemna på en gånig uti ug en
non