num som hyttstången gjort ock som someden för della än
Lamål söhlr hålla Ledigt och tillhängligt. Anlangarbetes
bestat nu deruti att, act från Järskar neddriypande fon
diga jernes traffas Antaufspettet och fästor sig der ero-
Spectet omvrides derföre emellandet på det stt må Slifv
jamnt besatt med jern. Stundom tages spettet ut och nedigp-
pas i vatten och sar några stag under hammaron, för att
Stifva afmes frinlighet af aska uti dylikt som Sunde
skada jennet, Spettet instickes åter med Jernkolfven
CAnlausskolben på ändrn, för att få mene jern pusvetsadt
Härmed forfares så linge till dess holsoen vager 15 à 20 Rd
Den Smides då under hammaren till den afHade demenstone
och afhugges sedan från Anlauss Spettet, som eter föres in
ute Härden i stallek för ett som undertiden blifect wärdigt
att föras under hammaren Med två eller flere Anlauess.
spett forssattes detta arbete safbrutit efå länge något är
qvar af fänskan, Som y ännu nedsmält. Hammaren un
också under Anlauparbetet i ständig nörelse: äfven under
Jänsttans nedsmältning bildas en hop ftergg fom är hinder-
sig synnerligen för Anlauss arbetet: Smeden tapparogena
ut denhudre måkar han nem åt den wid Slåsväggen
eller i något af hörmen En för stark slaggbildning Sevesar
att farsan varet för rass
Hured mycket af särslan på detta sätt Han upp
hämtas Och uksmidas beror på jernets och färsstans Sestraf
fenhet, och Hanske hufvusfäkligast på arbetarens frick-
ligheet, och är derföre på stika teder och i olika visk
städer mycket dlika d En hjerdedel högst hälften bär
vara hvadman på detta sätt uppsannar.
Sevan Anlaussarbetet år sletadt åtenstår arbetet med der-
tel
del af jemfärskand som gått nedåt härdens botten och ej rättat
AnlaufsSpetlen. Densstå utgör merandels försa delen. Det i här
din tövarvarande jerstet finnes dels Censtöörd massa vid hiär-
dens botten dels i smänd färskor sördeläde mellan Skolen: Sme-
dem arbete består nu uti att under en svagare bläster samla
dessa Små Särskor sör dem fför Forman sch ginom tillsatts af
lilch Frocksterga befordra deras sammansvettsning mid den stora
smallare som i Tystifmidiorne KKallas Leul: Härden af Kyled
nu med vällen pål det atl smaltan må blilättare att Schand
ta In stor del af sloggen stilnar orekring dess yta och Han-
sedan hda smällan blifvet uppvags, med några sturdhe slag af
släggar falla af i skålförniga stycken i Dexl eller esältan
föres sedan ginast på städot under hammaren, c om befriar den
bäde fråh dee Haenla slaggens och den ännu flytande, som Han-
finnas i dess inré misai Af denl blifva sisan vanliga smält-
stycken, hickas vidare bearbelande går på vanligt satt, så
nämligen att räckningen göres under det nytt tackjern ned-
smälles till nästa Fänska i
Detjern, som göres af Beul anses e vara få godt som det
hwilkets hunder Anluug arbetes blifvit tillvektedt. Hvad ge-
nom denna arbetsmedhös vinnes ur utminstom Rot och tid,
hwarföre ickså arbetarena gema sätta göra få mycket
Anlaufjenn som möjligh. Mun wer Lillika trodt figs sin
na att jennet på denna melhös tiliverkadt Flir Cattre
an på någon annan, fynnerngen mjukt sch fogt i
Hrarje Hurd har i Schlefien Leltid en hammare för
sig, så att man fer vanligen i en hammarsmidp två-
härdar med tounne hamrar: Den här brechade ymides
methaden har Yannalidtt gjort detta nödvändigt. Woo-
tillverkningen vär wid olcka verk mycket rika, frard
till