till 30 Centner for Swvarje häre. Pettu bevesur lehval in
gen ting fför eier imat metholen, påsom hut bersende af
andra amständigheter i
Till Malapana verket höne fure istang jemnsfonedjar. vid
hvilka Malspana Pakjerneh; Hansaot i Siärden med Evako
jern från Kenigshütte berédes till utängrerns Hälston af
Swardira nedsmältes vanligon så on gång i Bardord: Esuks-
jernets däliga siskaffshet blir härigenom mindre mäsk
bar och Malapana lemnar deraf ett affättligt flång jern-
Fwars pris hastord 1823 var 40 Thaler Caurent för on Coretrur
af 11:o Predees. Psand; berättnas Phalern pr. Courant till En-
A 36p:r Svenskt Banes, blir detta pris liki neo 19 1/4 Sd:n
Bonska BancoSeslar för ett Skitt Svensk Stapelstads vigt
Den tillåtne afsnnningen är 33, så att af 3delat
Frchjern skall Imeden Resverera 5 delar stingjern För
hwad Smeden Han vespara af denna tillätna afbramnung
som utgör något mer an 26 prount erhåller han yägskildt
premium Kolåtgången år bestäms till 64 Schenl. Cubik.
fat trad hol för 2 /8 Berliner Centner, som gör ganssta nära
59 bubek fot kol på ett Sket Sv. Stap. vigt s Då jennet
ej är sartadt gå smederne väl at med denna södning och
de få äfven någat öfver i fynnerhet der blott Trädssts
tackjem bohandlas, såsom vid Collonocoska och det stora
intal Stång jernssmidjor som förarbeta sådant jern-
ansunde dertill att de allmänna skogane hafva sin
Länskillda Cassa och egna administration, hvilket act föres
eder det gemensamma namnet Tonstwvirthschaft, näste
övin di Konglige verken lika med de enstillde, som
sekna egna Pogar, betala sitt Rolbehof. Malapana
naste också betala sina kal med omkring 13 Thader
Excrans
courant för 64 Dubik fot hal eller deremot svarande En
Plafter 108 bubik Wed. Potprisch fynessåledes ej vara så
högt att det Man fynnerligon belasta jemhandteringen o
Des qvantum Stol Swärmes ett Ivenskt Skldtz Htånigjorrd kan
ursmidas Hastar nämligen ej fullt 23 Rr Sv. Barco i
Det Jynes Tåtedes mindre vära brefterd på trådhol är den
afntliga till gången på Stonkol, som föranledt de stora Jörn-
verkvanläggningarne på Lsats.
Att Stenkolms användande i Schlifiska Yernshandterin
gen ej endast iskulle inskränka sig till sjerfva Tachjers i
Räsningen var in naturlig Hbljs af Len Analogi Schlefiens
natur alster wär jerntillverkningen fnart Sefan öga med
Frglands. Man har foledes försökt införa Ergelskka
Poudlings med trövord, Stångjerns valsning och dylekt.
Lihväl har hvarken reskultaton af eförson eller behofvet
färanledt till något af vekande från den gamla smides
methaden ved något af Schleseskar Jennverken med un-
Lantagas Ribnék, der i sonure äten stere interesänta för-
säk blifvet anställde i ändamål att vid stänggersbend
ningord Kunna bespara trädkol och utbytt dem mat Sten-
Rol. År 1816 anställ des här af OberBergrath Krigar (för
närvarande Medlem af OberBergamtet i Bertin och Chef
för Gjuteriet der, till hvars fikkomnande han verksamt
och hufvedsahligen bidragit, försök att på Pouddlings i
metnaden bereda dinidigt jord. Till honsötten användes
böde Träd kals och Poahs tackjenn Tradkolsjernet var
btåst af Lettenmalmon i Trakten af Breutzberrgeshülte
Coaksjernet did Shönigshytte: Till alla försöken, Swänne
undantagne, var Tacksernet yörut omsrält eller hvad Ty
Skanne Kalla durckgelassen; det fööra med träd kol, det
Semare