Cornwall
Parent: England
Type: Region
ceremoniellt grevskap i sydvästra England
Coordinates: 50.3° (latitude), -4.9° (longitude)
Places
- Ballamoon mine
- Breage
- Falmouth
- Godolphin Ball
- Gwennap
- Helston
- Lostwithiel
- Penzance
- Polgooth
- Redruth
- St Agnes
- St. Ives
- Truro
- Wheal Gilbert
- Wheal Noon
- Wheal Raven
- Wheal Rose
- Wheal Vor
- Wheal Widden
- Zennor
Mentioned in travelogues
This place appears in the following travelogues with the quoted excerpts.
H. Kahlmeter's report from England and France (1718–1727)
-
Page 16
förfarenheten härtils för en antagen sats faststält i England, at Kopparmalmstrecken äro mera waragtige i wästra delen af Landet, såsom Cornwall ok deromkring än Norremot; Deremot Blygrufworne äro mera at lita på ok af större beständighet på denna senare sidan.
-
Page 27
Warington 12 Mil ifrån Leverpool war år 1719 en Kopparugn upbygd, som förses med malm dels ifrån Irrland, dels ifrån Cornwall , hwartil dem betiänar floden Mersey, som blifwit giord navigable et godt stycke up i landet. Wid detta Kopparwärk hade
-
Page 67
Novem:br samma år kommo at beses. Wäster ut 3 Mil ifrån Tavistock rätt wid floden Tamer, som skiljer Devonshire ifrån Cornwall , i skogen Collingswood ligger Koppargrufwan Marquisse, på Hertigens af Bedford grund, hwilken derföre förbehållit sig 1/9 del af Malmen.
-
Page 70
kopparhytta wid London, dels til Neath i Wales. Den 3die ok öfwersta Set på samma Streck har en Costar ifrån Cornwall tagit af förbemälte Hertig, ok hade der giordt en sänkning af 4 famnar at falla ned på Malmgången, men nödgades
-
Page 71
i Cornwall , hwarest de små Siöorterne Boscastle, Port Isac ok Padstow äro bekante för deras starka utskepning af Slate eller
-
Page 71
än 100 ton malm, men hade sedermera aftagit. Dock sades hon nu åter börja bätra sig. Wid staden Killington i Cornwall 7 mil ifrån Tavistock tager en Bergrygg wid, som löper snart hela den provincen igenom, ok här kalles Hengston hill,
-
Page 71
hwilken dock nu står nästan obrukad. Ej långt derifrån är en Koppargrufwa kallad Impham, utur hwilken berörde Costar ifrån Cornwall i 4 års tid, som han der arbetat med 5 à 6 män, tagit mer än 100 ton malm, men
-
Page 73
de, hwilke om detta skrifwit, gifwa före at grufworne på Scillyöarna, hwilka ligga omtrent 10 Swenska Mil ifrån udden af Cornwall eller Landsend, skolat warit så wäl de gamla Phaenicer ok Carthaginenser som Romare bekante, hwilka de orterna befarit
-
Page 73
som kan hafwa 4 eller 5 mil i omketsen, är en af dem, hwar mäste Tennwärken warit ok äro i Cornwall , ok byeni sig
-
Page 74
år 1272, ok hwars Broder Richard, som då war giord til Grefwe ok Herre af Cornwall , dessa Wärk ansenligen förkofrade, dels medelst den wärkeliga upmuntring ok bistånd, som han gaf Gruffolket, ok derigenom sina egna
-
Page 74
Regerande i England widare bekräftade, warande nu dermed sålunda beskaffat. Som af gamla tider både i Devonshire ok Cornwall, Tengrufwor warit bearbetade, ehuruwäl de förra äro nu nästan gågne til intet, så är hwarje af dessa Provincer,
-
Page 75
ok hwad de då sluta ok beramma, bör hela Bergzlagen i gemen rätta sig efter. De 4 Stannarytowns i Cornwall eller Städer, hwar denne StannaryRätt sitter hwarje 3 weckor, äro Helston, Truro, Saint Austel ok Lestuthiel, i hwilken senare
-
Page 76
detta ännu en gång alla år; ty omskönt nu mera knapt det minsta stycke allmänning eller ödesland är i Cornwall innom bergzlagorna, som icke är bound eller sålunda med rå ok rör utmärkt, så fordres dock i anledning af deras
-
Page 76
öfwerenskomma. Men om i samma Malmgång eller grufwa finnes Kopparmalm, som nu händer i största delen af Tengrufworna i Cornwall , eller at tennet går ut ok Koppar malm kommer i stället, så niuta the bounders fuller deras 1/9
-
Page 77
Widare äro godsen i Cornwall ok Landet, hwar grufworne äro belägna, af twäggehanda art ok Natur. Det ena kalles Dutehy-land; ok det andra Feeland.
-
Page 78
Corniska språket Growan, warande af samma slag som den så kallade Morestone, hwilken gräfwes i myckenhet på hederna i Cornwall , ok ligger antingen ofwan eller straxt under jorden. Han är af en hwitagtig färg ok grof; i öfrigit
-
Page 79
nödigt at wid handen gifwa hwad som gifwit anledning til det falska rykte, hwilket i åtskilliga trykta beskrifningar om Cornwall sig insmygt, som skulle i senare tider denne Mundick blifwit uparbetad til koppar, ok det med så stor fördel, at
-
Page 79
ok Mundick det samma med god Kopparmalm, som här kallas egenteligen Ore. Dock synes detta hafwa warit tilförne Landsfolkets i Cornwall fel ok willa, ty huru wäl de må sägas hafwa förstått Tenn-Malm ok grufwor, så hafwa de åt minstone
-
Page 80
eller gått ut ok Kopparmalm kommit i stället. Men hwad myckenheten angår af den koppar, som af Grufworna i Cornwall årligen tilwärkes, så skal det längre fram omtalas, emedan alla de Kopparhyttor ok wärk, som nu är i gång i
-
Page 80
Bruks inrättande, som nu äro i England, ok ok hwarom skall på sitt ställe talas. Der äro få grufwor i Cornwall, som egenteligen kunna kallas Koppargrufwor, emedan der antingen finnes Tennok Kopparmalm tillika i et ok samma streck ok jämwäl
-
Page 80
Wäsende til sin fullkomlighet, hwar söner jämta det så kallade Bristol Compagnie nu drifwa de största ok mästa Kopparwärken i Cornwall . Ok fölgde derpå at de ej allenast sofrade malmen utär de gamla warpen, utan ock at åtskillige andra uphuggade
-
Page 84
eller bäljor, eller Meltinghouses, som bestå af windugnar ok drifwas med stenkol. De förre brukades tilförne öfweralt i Cornwall ok försågos med kol dels der i landet, dels ifrån Hampshire, ok i synnerhet ifrån Öen Wight, men nu
-
Page 84
eller Polgooth, hwar de hafwa någon skog, warande emot wästra delen af Cornwall litet eller intet deraf til finnande. De senare inrättades för något mer än 20 år sedan af en francis
-
Page 89
Swenska, går gemenligen til 9 smältningar, hwarje af 500 skålpund malm. De hafwa deras kol ifrån Wales, warande inga i Cornwall, ok komma de intet i godhet up emot dem ifrån NewCastle. De kostade nu 19 Skill:r p Chalder i
-
Page 91
net för profwas ok stämplas ok ärlägga den derpå löpande afgift, hwilken går til Printsen af Wales såsom Hertig til Cornwall. Til-
-
Page 92
nu för tiden i Devonshire af 18 3/4 pence p Centner Hannary weight eller 120 skålpund averdupois wigt, ok i Cornwall af 4 Skill:r för samma Centner. I hwarje af dessa 4 förberörda städer är et hus, som kalles the Princes
-
Page 92
to coyn the tin, ok at betala den ofwanrörda rättighet til Printsen; Ok äro desse städer eller Coynage towns i Cornwall, de följande. Helston, Truro, Lestwithiel ok Leskard, hwartil i senare tider Pensance blifwit tillagd. I Devonshire äro de de
-
Page 93
Tennstycken, som det fierdedels året blifwit stämplade, begynnande man med N:r 1 wid första stämplingen Öster til i Cornwall. Förutan föresagde afgift til Printsen är ock stämplarelön, at betala til Betiänterna, hwilket af berg mannen ärlägges, ok det efter
-
Page 95
Anna' tid så wäl som wid början af denna Konungs egering hade Cronan et Contract med Bergzlagorna i Cornwall, hwarmedelst Hon tog alt tennet som tilwärkades, eller rättare för 1600 ton om året. Ok som då gafs 3 £.
-
Page 95
glad den fria handel at återbekomma, hwilken de nu niuta. Hwad myckenheten af tennet angår, som årligen tilwärkes i Cornwall , så är här som annorstädes altid en åtskilnad derutinnan til mer eller mindre, fast om den nu ej
-
Page 97
kosta öfwer 2000 £. dock förmodades skola wäl löna mödan, emedan denna grufwa warit räknat en af de bästa i Cornwall, tils watnet tog öfwer handen. TenMalmen ifrån St Agnes sändes alt til smälthyttorna wid Truro, ok säges denna sokn
-
Page 97
wik eller hamn wid St Agnes, hwarest skeppes Kopparmalmen för Hyttorna i Bristol ok Wales eller til Hail hytta i Cornwall. På wästra sidan af denna wik är på en högd grunden kallad Trevannus af ansenlig widd ok bredd ok af
-
Page 98
haft 40 ton malm, hwilken, sedan han är ren, sändes landwägen til Hail wid St Ives på Norra kusten af Cornwall , då förslen kostar 7 Skill:r per ton, ok derifrån siöledes til Warrington i Lancashire.
-
Page 102
Enhörning ok bokstäfwerna T. C. Sex Mil ifrån Penganie ligger socknen ok byen St Just, som är den yttersta i Cornwall , Wäster ok Nordwäst ut, ok äro de följande wärken, der de förnämsta. En Mil Öster ut ifrån byen ligger
-
Page 105
igenom landet ok til Norra sidan af Cornwall , då i wägen 4 Mil ifrån bemälta stad man finner Tengrufwan Wheal Reed / rödt wärk :/ så kallad
-
Page 108
Tengrufwa, hwilken om hon ej gifwer så stor del af Malm, som andra, är dock den rikaste ok bästa i Cornwall ok gifwer bästa tennet. Här äro i denna grund åtskilliga Malmstreck ok ganska många försökningar, som detta har ock blifwit
-
Page 110
längre til Öster är en smälthytta för tennMalm af 6 windugnar, ok den sidsta som kommer at nämnas i Cornwall . Märket är en mans hufwud med ordet Angarrick, hyttans namn, ok bok stäf:r F. M. Härifrån går man en
-
Page 110
Trevaseus 1/2 Mil ifrån Kyrkobyen Norr ut, et mycket gammalt wärk för tenn, ok derhos den gamlaste i Cor-wall , eller som längst warit arbetad, för koppar. Der sades wara en Adit indrefwen 9 famnar diup under
-
Page 115
besågos som följer. 1/4 dels mil ifrån staden Norr ut ligger Talgusdowns Koppargrufwa, hwilken är en af de äldsta i Cornwall , emedan hon för snart 30 är tilbaka har altid warit bearbetad för Koppar. Bristol Compagniet är til största delen
-
Page 116
wäder öfwerfallswatn tryter at sätta konsthiulet til gångs, hwilken swårighet denna grufwa har gemen med Cheswater ok andra i Corn-wall .
-
Page 124
en Mil härifrån, ok 2 i soknen St Blasy 2 à 3 Mil längre bort, ok dessa de endaste i Cornwall . Twå Mil utan för sidstbemälte stad til Öster äro åtskilliga så kallade ok förr beskrefna Streamworks, hwar tenMalm
-
Page 136
som henne sedermera försålt til andra Interessenter. Detta Wärk består af 10 ugnar, ok hade de deras malm ifrån Cornwall , dock har det ej warit i någon särdeles gång iifrån första början, som det dessutan för et år
-
Page 137
nu ej finnas at de för de senare åren kommit öfwer 100 ton årligen. Förutan den malm de hafwa ifrån Cornwall , hafwa de ock något ifrån Irrland. Den 3die Smälthytta ligger litet närmare emot staden wid Schewshole, ok äfwen som
-
Page 140
eller emot 11 D:r Kopp:mt om weckan. Tilwärkningen har wid detta Wärk bestigit sig tilförne, ok då grufworne i Cornwall gofwo mera malm, til 200 ton om året; Men som en af Interessenterne berättet, så skola de nu ej komma
-
Page 143
men ingen wid ofwansagda ort Westditton. Det drifwes af flera Interessenter, hwilka låta komma deras malm dels ifrån Cornwall , dels ifrån Marguisse ok William and Mary Grufwor i Devonshire då förslen är ifrån Plymouth 10 Skill:r p
-
Page 143
sig til 200 ton Koppar årligen. Dessa här omtalte Kopparwärk äro de ansenligaste i England; De öfrige äro Hail i Cornwall, som är sagt bestå af 11 ugnar. Swansey i Glamorgan Shire i Wales, hwilket skal hafwa 18 ugnar, hwarest tilförne
-
Page 145
Ingots 5 £ à 5 £. 1 Sk:r p ton, eller 480 D:r Kpp:mt skeppundet. Wid beskrifningen af Grufworna i Cornwal och DeSmide vonshire, at alla de nu i England warande Kopparwärk, förnämligast ok egenteligen at säga, warda derifrån försed-
-
Page 147
den uträkning, som i en ej länge sedan utgifwen beskrifning af det landet blifwit publico meddelt, ok hwarest Grufworne i Corn-wall sägas bringa in 150000 £ Sterl: om året, samt at til den malmens åtskilliga bearbetande ok upbrukande, ok Kopparens manufacturerande
-
Page 148
han ock af åtskilligt brukt til et eller annat slags arbete wid Messings-Wärken wid Bristol; Den som är tilwärkad af Cornwall malmen räknes fuller i gemen den bäste, ok göres deraf Kätlar ok dylikt, som kallas batteriework. Den som köpes ifrån
-
Page 150
ok smältes om igen. Giuttstenarne kommo tilförne ifrån St Malo men som efter åtskilliga prof de funnit at de i Cornwall befintelige Morestones äro dugok tiänlige, så sättas de efter hand in, som de förre gå ut, ok räknas de
-
Page 150
så sättas de efter hand in, som de förre gå ut, ok räknas de komma at kosta wid siösida i Cornwall eller wid Hail 40 Skill:r stycket. Til hwar panna tagas först 40 skålpund koppar ok 56, men mäst ok egentel:n
-
Page 154
de köpa ifrån andra Kopparwärk; Men som de sielfwe icke göra alt för säkert förslag på grufwornes beständighet i Corn-wall , så hafwa de tilbudit sig, i fall desse på något
-
Page 160
wid handen at en guldgrufwa war upfunnen wid de Engelskas Settlement ok på deras grund, ok at Grufdrängar ifrån Cornwall woro dit försände, som woro 19 antalet, af hwilka 5 nu nyligen äro allenast tilbaka komne ok det efter oförrättat
-
Page 164
för en eller annan Bergzlag i synnerhet, såsom de ofwan omtalte wid Tenbergzlagen i Devonshire och Cornwall , samt de Lagar ok Sedwänjor, som wid Blygrufworna wid Mendip i Somersetshire ok i DerbyShire med flere tid
Odhelius' travelogue (1691-92)
-
Page 301
ka Silfret på åtskillige ställen tillförenne är funnit och på flere påbegynt at arbetas, särdeles uti Devonschire, Salop, Cornwall , York, Northumberland, på hwilcka den ena Konungen efter den andra hafwa gifwit fördelaktige privilegier ock sökt med åtskil-
-
Page 308
tid anlagt särdeles flit och wäl något deraf på åtskillige ställen tillwäga brackt såsom wid Wenloch i Schrobshire, Cumberland, Cornwall , så wäl som i Schottland och på flere ställen i England, hwarmed de så wäl deras skilliemynt af
-
Page 309
den sammanbrackte Malmen några få Cent:r Koppar sammansmält, stående i tankar at af den gamla Tenslaggen i Cornwall som på Koppar sig bewisar, des halt utsmälta, hwarigenom de hafwa för orsakat den nu warande Konung
-
Page 313
långlige tider, icke allenast sig sielfwe, utan största delen af Europa dermed rikeligen fournerat och såsom de Engelske Tengrufworne i Cornwall
-
Page 314
will iag för bättre ordning metallernes handtering efter hwarandra särskilt korteligen beskrifwa, utaf hwilka Teemmalmen som i Devonshire och Cornwall förnembligast finnes, anträffas dels uti strykande Malmgånger, dels uti guschübe, derföre arbetarne som äre wane
-
Page 317
at wattukonster anbringas, ehuruwäl Doctor Becker berättades kort för sin död en sådan hafwa på et ställe i Cornwall med särdeles nytta inrättat. När Malmen är opbrackt i dagen och sönderbokad till en hands storlek, föres han på
-
Page 320
det icke allenast i Devonshire och Cornwall utan ock Pembrockshire, York och annorstädes blifwer bearbetat och på diverse ställen utskieppat, så mente dåck Kiöpmännerne 5 a
-
Page 320
a 600000 skålpund åhrligen deraf försändas. Ägarne af wärken niuta af Konungen stora privilegier och förmåner, särdeles de i Cornwall , hwaräst mig et sådant owäder och myckenhet af sniö mötte, at iag nödgades wända till Excester tillbakas, sedan iag
-
Page 327
som nu hafwa mäckta få, såsom i Cornwall och Devonshire, och deremot andra Provincier sig deri förmerat, hwilcket i Sussex, Kent, Stäffordshire, Schropshire och Deaforét märkeligen skiönies.