anställande och den derwid intenderade undersökning skrifteligen låtit författa, hwarutinnan en god del af Tyskland, Ungern, Tirolen, Bisaien, England och Hålland med flere orter, så wida lägenheten och tidernes beskaffenhet kunde medgifwa, mig befalltes at igenom resa, och

högre stiger än som förmält är. Wid desse Schifferwärken i gemen finnes så wäl här wid Mansfeldt som i Engeland och

som England , Hålland, och annorstädes införes ock för godt kiöp försällies, utwisa. Materien är uti sig sielf wäl icke myc-

wärken fourneras ock det öfriga sällies till Hålland, England och andre orter, hwilka wäl till en dehl sielfwa Kopparen utur Sweriget hämta, men hafwa dåck Hamburg i reserv som

och nog sökte men sedan eij blifwit sedde utan ifrån Hartze nyligen öfwerförde. Ankare smides där som i Hålland, Engeland och andre Orter af Swänskt stångjärn till den storleken som Kiöparen begär, och undrade Kiöpmännerne at de så

öfwer Dantzig införes; Then kommer utur Schlesien, Bohmen och Tyskland till Lands, och till wattn ifrån England till Dantzig. Victriol och Antimonium utur Ungern, Ahlun utur Swerige såsom ock Swafwel, hwarutaf mycket litet i Polen

i Rjket, samt Saxen och Slesien etc. försändes, men det öfriga, som Siöledes föras öfwer Venedig till Italien, Spanien, England , Hålland och andra wid Siön belägne Orter tillwärkas merndels uti Karndten af det så kallade Floss Eissen

skiepp afhämta till en anseenlig quantité i sender som wid begynnelsen af detta kriget skiedde. Bly och Then, kommer ifrån Engeland hwars pris uphögdes och

ifrån Agort, derföre ock dess omkostnad icke så noga kan uträknas, dels af Järn hwilcka venetianerne merndels ifrån Engeland låta med express skiepp afhämta till en anseenlig quantité i sender som wid begynnelsen af detta kriget skiedde. Bly och

uti Terra firma på floderne Po och Adige till de orter som den swänske Kopparen ey bringas ifrån Hålland och England . Huru mycken quantité af järn som igenom Venedig åhrligen kunde passera war wäl swårt at så just kunna uträkna,

där in till Spanien at emottagas af de främmande i Cadix eller föras af Genueserne sielfwa till Hålland och England . Koppar bracktes hit ifrån Hålland af den Swän

ne, Spanjorere, Genua, maltha, Hålland och Engeland hafwa här deras Consuler, af hwilka den Spanska och frantzöska hålla största Staten och åka i Carosser efter de största

den Spanska och frantzöska hålla största Staten och åka i Carosser efter de största underhållet af deras Principaler niuta. Af Engeland wore för tiden twänne, En af Kong Jacob och en af Kong William tillsatt, af hwilka dåck denne ej

giöra en petzzi d' Otto och 25 giöra Ducati 12, 25 Scudi Banco. Teen och bly föres altjd ifrån England deraf Tenet såldes för 12 Ducati Cent: warande 1 ducato 7 Livre och Bly 26 1/2 Ducati mitiare. Livorno är

så wäl Franske wahror ifrån Marseille igenom sitt Land till Tyska Rjket som ock till Siös dref till Hålland och Engeland negocen af Italien och Lombardie som de sielfwa för krigets skull icke förmåtte continuera, derigenom hade Genua sig så

nästan allena fournerat. Kopparen bekommes någon del utur Tirol igenom det milanesiske gebietet, men mäst ifrån Hålland och Eng-land af den Swänska, och har mäst gullit fri Lefwererad 126 och 128 till 130 Livre Genuese en

Gani Scaleni d'amburgo som gullo 19 a 20 livre Cent: Then fördes äfwen dit som andra orter ifrån England och gullo Le Verge de la Rosetta 90 a 91 skålpund och Gani grossi 82 a 83 Pr Cent: hwilket

Spanien och hwad här consumerades såldes för 32 livre Cent: så kallat Stål de Barona, Bly bracktes dels utur England och såldes de så kallade Pani d'Ingelterra när Gabellen war afdragen 21 livre Cent: och de så kallade lingue

råd som woro brackte i fredstiden ifrån England och Hålland; Ty ehuruwäl Genueserne på få åhr många Skiepp hade sig tillhandlat så hafwa de dåck mäckta

än Italienernes handel på andra orter i medelhafwet så ymmnig at den icke starkare drifwes af Hålland och Engeland , hwilka den quantité af Järn som de utur Swerige Åhrligen låta hämta, på de medelhafwiske Orterne okså fördela, så

och Års tiden syntes fordra resan efter mögeligheten att skynda, på det iag efter fattat förslag för wintern till Engeland skulle kunna komma, så hade wäl warit närmåste wägen at gå igenom Tyskland tillbaka till Hålland, eller

Metaller någon särdeles handel utan den ringa quantité af järn och Koppar som där consumeras, bracktes merndels det ifrån England och Hålland och betales sällan med reda penningar, utan efter den ortens wana förbytes emot ofwannemde wahror, och måste

ock det järnet som at Wästindien afgår, största delen till manufacturer oparbetat hwilcka antingen i Biscayen eller Frankrjket och Eng-land af sådane sorter som correspondenterne i Wästindien begära förfärdigas och icke mindre af desse i Spanska Wästindien än

andra Christaller slipas och poleras till des deras godhet blifwer nogsamt förfaren. Samma Berg hafwer den lärde Ray i England besedt, och mig derom berättelse gifwit, sägande derhos, at många af sådane stenar häfta som andra drusser fast wid

och medel mig syntes brista, reste till Cadix tillbakas och tingade mig in på et Genuesiskt Skiepp som ärnade till England , då emedlertjd et nyt tumult i Staden upkomit medelst ordres ifrån Håfwet, at ransaka i Hus och bodar efter

giorde mig närmare kunnig och inhämtade underrättelse om det som i Landet förnembligast wore wärdt at bese, hwarwid ehuruwäl England undantagande Tenn och bly icke synnerligen är renommerat, så finnes dåck af de 40 provincier till hwilka England är

en wiss afgift till Gubernatorn af Staden sedermera blef igengifwit och meddelat. Wj reste fördenskull i October månad öfwer till England och ankommo lyckeligen efter några weckors Seglande till London, hwaräst iag mig någon tid hade af nöden at uppehålla

ehuruwäl England undantagande Tenn och bly icke synnerligen är renommerat, så finnes dåck af de 40 provincier till hwilka England är indelt näpligen en, där icke någon Sort af mineral större

så wäl private Personer som sammansatte Compagnier deruppå sina medel hafwa wågat och på flere malm uti England låtit sammanbringa såsom ock utur Schottland och Irland låtit öfwerföra, särdeles för någon tid sedan då en Malines

hela Societeten bestod af 96 Personer, hwilcka skulle hafwa omsorg öfwer alt gull, Silfwer, Koppar etc som i England och Walles blefwo fundne, och lefwa efter den Lag som af drottningen

samma grufwa för namn af Regal mine befriat, och således owärdig dömd at bearbetas, hwarigenom är skiedt at England sitt mynt mycket litet af egne metaller har kunnat underhålla, utan ersätter den bristen så mycket rikare ige-

hwilcket England uti des Silfwerflåttas effecter anseenlige delar hafwer, och dessutan bringes ingen ringa quantité Silfwer till England igenom den understuckne handel som drifwes uti Wästjndien emellan Engländarne som bo på de Norre tracterne och Spaniorerne

införsel särdeles utur Spanien, med hwilcket England uti des Silfwerflåttas effecter anseenlige delar hafwer, och dessutan bringes ingen ringa quantité Silfwer till England igenom

uti Wästjndien emellan Engländarne som bo på de Norre tracterne och Spaniorerne där sammastädes, hwarwid också ingen ringare förmån Eng-land tillskyndas, då de bättre än någon annan Nation hafwa tillfälle at opfiska det Silfwer som af Spanske Silfwer flottan esomoftast

och införa och må sin handel dermed drifwa bäst han gitter och förmår, hwilcket dåck icke hindrat at ju Engeland årligen stor quantité Silfwer hafwer utmyntat, och som deras uträkningar förmäla äre tillförenne åhrl. till 3 a 400/m pund sterling

wid Kieswyk i Cumberlandt af inkomne Tyskar låtit tillwärka någon quantité några åhr, såsom ock uti wästra delen af Engeland practicerat Malmens utsändande med victriol och alunwattn, men för bekostnadens storlek de förskrefne Tyskarnes frånfälle och mangel på

brackt såsom wid Wenloch i Schrobshire, Cumberland, Cornwall, så wäl som i Schottland och på flere ställen i England , hwarmed de så wäl deras skilliemynt af Koppar welat förfärdiga som förnembligast i Mässingswärk inrätta, men så

widare arbete, men hwad sedermera kan wara derwid uträttat står till at förnimma. Emedlertid bringas den Koppar som i England consumeras största delen utur Swerige, dels immediate ifrån Stockholm, dels ifrån Hålland

de andre små grufworne i Tyskland sammansamkas och på deras Kopparhambrar utsmides, så warder ock den ibland till England försänd, äfwen ock ibland kommer någon del ifrån Barbariet och Algier, antingen den wid Salomco tillwärkas eller är Cratisk wara

Wästindien årligen betarfwas, så at af exportations sedlarne utwises, at då något litet mera utsmidd Koppar till England blifwer öfwerförd än deras wänliga conssumtion fordrat, hafwa de samma Koppar åter

och mässings waror efter de sågo konung Carls förbud ej kunna hållas wid mackt, till hwilcken förhögning de förmente Engeland så mycket mera wara berättigad, som Swerige på utgående Kopparen anseenlig Tull hade lagdt, berättande derhos, at

ka sändt, och lärer utaf Stockholms utförsel bäst kunna finnas huru stor quantité i anseende till hwad Hålland emottager, till England försändes. Mässing befinnes Engländaren åtstillige gångor påbegynt med särdeles ifwer at willia tillwärka besynnerligen uti Nottinghamshire af John Byron, derföre

rige på utgående Kopparen anseenlig Tull hade lagdt, berättande derhos, at då de Swenske om sådana wärks inrättande i Eng-land hade förnummit, wore af dem resolwerat, at lida skada på någon tid på deras waror, på det de Engelske wärken

rike mästaren Hook berättat, at deras mangel mässingswärken i England märkeligen hindrat. Det är wäl sant at emedan ingen Nation i Europa lärer finnas, som så stor åhoga

eller Pohlen om han skall giöra sin tillbörliga effect. Dessutan är ock mig icke bekant, at dugelige giutestenar i England står at anträffa, fast än de wid Mässings bruken i Tyskland kallas Britaniske stenar, utan fast mera hafwer den

som med Kopparen sällan någon större handel än hwad som till sielfwa Manufacturerne i Landet consumeras. Hwad som Eng-land på Kopparoch Silfwermalm brister, det är af Then och bly så mycket rikeligare ersatt, at Engländaren ifrån långlige

9 skålpund 10 schl. NeuCastle 9 skålpund 8 schil. Men dijo dito, af hwilcken wara på så många ställen i England blifwer tillwärkat att des quantum eij lätteligen kan erfaras, ehuruwäl somlige det till 800 fuder hafwa uträknat. Öfwer desse

lätteligen smälter och förlorar färgen, sällies sedan för 13 schil:r Centnern. At järnbruk ifrån Långlige tider warit uti England drefne och på många ställen i gång, hwaräst de nu öde ligga, kan man af de stora Slagg

de öfrige Provincierne finnes til mindre antal fördelte, och ehuruwäl de icke äre af den myckenhet at de hela England med jnländskt järn hielpa kunna, så fournera de dåck större delen deraf till de nödwändigaste tarfwor, särdeles de orter som

Skog järnwärk tillåter at inrätta, och är mig af trowärdigt folck berättat, at af de Provincier i wida England , hwilka alla iag omöjeligen hunnit at besökia, näppligen någon skall anträffas, där icke jorden af järn-

Eller ock ligger malmen uti wiss jord och bergarter fördelt äfwen som Koppar Schiefern i Mansfeldt eller Stenkolen i England och Leych, hwilket särdeles i Staffordshire befinnes, hwaräst uti Tuncstalfilt uti Järngrufworne först anträffas et Lager af en

Smältarne i Italien och Saxen eller glaset wid glasbruket, hwarpå det sedan uträckes. Om Skog och malm wore i England så ymnig som beqwäme Strömar gifwer Lägenhet till järnbruks inrättande, så skulle af dem större myckenhet finnas

än de nu stå at anträffas, emedan hela Engeland merandels med större och smärrerevierer är beprydt, af hwilka en stor del äre Navigable, till warornes afförsel mycket

betäckes med torf, jord, Ljung och sand tillhopa blandade. Thet kan wäl ingen neka at icke det järn som i England tillwärkas, kommer dem både för malmens fattigdom som kolens dyrhet i gemeen högre tillstående än det Swänska, hwarföre

wärkas, blifwer dels försåldt i Stänger, dels till allehanda Manufacturer oparbetat, hwilka som bekant är, ymingare i England warda förfärdigade än på någon annan ort i Europa; Men på de orter som materien eij är så god som

ehuru förnöjeligit det warit, at utan hinder dem efter hwarandra få besicktiga. Ibland alla andra Manufacturer af järnwärck hwilka Engeland med särdeles nytta af ålder inrättat, warda anseenlige Stöperier och Styckebruk med stor flit drefne och widmackt håldne, hwilka

sig särdeles winning, lära de på intet sätt gifwa de Engelska efter, utan så mycket högre alltid begäras, som Engeland icke mer än

flere orter af de Swänska sig länge behulpit, hwartill de så mycket mera förorsakade warda, som när Krig infaller, Enge-land i gemeen förbiuder alla styckens utförsel, på det deras egna Skiepp altid må hafwa sådane i förråd at tillgå,

mästa bringas ifrån Steirmark och Karndten öfwer Venedig eller Genua, hwaraf Skieppen som åhrligen gå till Hålland och Engeland ifrån nämde orter altid någon portion medbringa, eller de som allena på Spanien handla, finna där altid Engelska

införsel skall aftaga och Landet uti Krigstider af des brist komma at lida, Stål giöres någon del i Engeland af Swänskt järn men det mästa bringas ifrån Steirmark och Karndten öfwer Venedig eller Genua, hwaraf Skieppen som

och sedan des ankomst till En-geland noga har undersökt hwad med denna handel skulle stå at giöra, men så hafwa de dåck dermed ey

ifrån Cöln til17 a 18 skålpund ottingen och Steirmarkiske Cent: 44 till 45 Schil. men det som uti Engeland i Yorkshire och Staffordshire förfärdigas, sällies merndels för 26 till 30 schil. Centnern. Samma Stål giöres så wäl wid

Det mästa Stål som i Eng-land förbrukas, är et slag Tyskt Stål kallat Bundlestal hwaraf Centnern 112 skålpund sällies till 30 a 36 schil, et

Stål tillwärkas så mångahanda manufacturer at de näppligen här stå at upräkna, hälst efter nogsamt bekant är, at Enge-land mer än någon anan nation uti sådant arbete florerar, derföre ock införslen af slika waror oftare är förbuden

järn ödelagde, och så wida iag af egit undersökande hade kunnat erfara icke öfwer 100 till 120 Masugnar i Engeland undantagande Skottland och Irland för tiden drifwas, hwilcket så wäl härflyter af det lindrigare pris som främmande Järns inför-

järn måste tagas af den utländske Järnhandelen allena dermed drifwas; Ty fast än Engeländarne sielfwa willia prätendera at Engeland så wäl nu som tillförenne skulle wara mäcktigt att underhålla så många järnwärk som de tillförenne till 6 a

aldeles wara förbundne, särdeles med Styckgiuterier, hwilkas widmackt hållande för en mycket högnödigare Inländsk skatt billigt ansees, som Engelands wälstånd på Skiepps udredningar förnemligen beror, men at de wärken som i Kendt, Sussex Deanforét och annorstädes

kunna med Skog sig någorlunda förhielpa, härrorer mycket af den stora besparing af brännewed som igenom Stenkols myckenhet i Engeland förorsakas och hwad som till brännande elliest åtgår är mäst af små grenar ock qwistar eller annat ungt wärke som

ungt wärke som till Byggerier och kolning icke finnes dugeligit. Till at noga Specificera huru stor quantité järn i England årligen tillwärkas och huru den consumeras, är så mycket swårare at erfara som järnwärken icke under något General Directono handhaf-

Biscayen försända, så kunna de ock beqwämligare af deras Järn sig betiena än de östra och norra Provincierne i England , hwilcka med Swänskt Järn blifwa försedde, dessutan kommer ock esomoftast någon del järn ifrån Leuck öfwer Roterdam, särdeles

del järn ifrån Leuck öfwer Roterdam, särdeles Knipjärn, Skiepsbultar och en Sort af smala järntenar, som till spjk i Engeland opsmidas; Järnet i Engeland sällies altid efter Tunn, hwilcken giör 7 1/2 skeppund och hafwer som andra waror sin

öfwer Roterdam, särdeles Knipjärn, Skiepsbultar och en Sort af smala järntenar, som till spjk i Engeland opsmidas; Järnet i Engeland sällies altid efter Tunn, hwilcken giör 7 1/2 skeppund och hafwer som andra waror sin förändring

S:t Sebastian gäller lika med det Swänska. Detta Spanska järnet föres mera till de Orter som på wästra sidan af Engeland äre belägne, såsom Bristol, Pleymouth etc. hwaräst iag mäst Spanskt och mycket litet af det Swänska järnet blifwit warse,

och provision till några schil. på Tunn hwilcket af Köpmännerne som årligen ifrån Stockholm järn för deras räkning till Engeland afsända bäst kan erfaras, hwilket alt främmande Commissions hafware icke förgäta, så wäl i Engeland som annorstädes i

förhögdes, at öfwer 30 schil. för en Tunn järn måste betalas och galt den tid som iag war i Engeland det Swenska Vogagejärnet emellan 13 och 14 schil. Cent: och annat Sorterat

för deras räkning till Engeland afsända bäst kan erfaras, hwilket alt främmande Commissions hafware icke förgäta, så wäl i Enge-land som annorstädes i dyraste måtta beräkna, och under titul af nödwändighet uti afgift afföra på det winsten i

på Landet, wagnar och andra små fahrtyg och nödwändigheter, såsom ock till den stora myckenhet af smärre manufacturer som i Engeland mera än andra Orter förfärdigas, så förslår det dåck icke emot den quantité hwilcken Engländarne sielfwa till andra

som dåck för den profitableste i Europa billigt skattas. Ehuruwäl af den stora quantité järn som ifrån Swerige till Engeland årligen försändes, en stor del consumeras i Landet, så wäl till ankar, Skieppsredskap, Byggerj i Städer och på Landet,

också wäl wid Irland som dess Öar och conquester altid brukadt den maximen at igenom landets Culturs inskränkande hålla England för sådane provincier nödigt, på det dess Inbyggare igenom bättre wilkor icke måtte wid något tillfälle förorsakas till upror och

ska at Sweriget allena järn i sitt Land hade och des pris efter godtyckio kunde disponera, så skulle wäl Engeland som Hålland bättre ord och mera penningar nödgas Sweriget anbiuda, men så mycket den ymnige Swänska tillwärkningen haf-

quantité Järn fördelas som ifrån Swerige åhrligen af Engländarne opkiöpes, ock synes wäl icke swårt at sluta, det ju Engeland hwad järnet angår icke så lätteligen skall kunna umbära Sweriget och lärer icke utan större

efter sitt godtyckio lindra eller höja des prjs, synes oförgripeligen wara både önskeligit och nödigt. Förutan ofwannemde metaller är Engeland med ingen ringa quantité af åtskillige slags mineralier begåfwat, hwilka de mindra än metallerne deras utgående waror och Commmercie

Hålland, som af utskipningzräkningarne kunde sees, och kunde iag intet så noga erfara huru stor quantité deraf i Engeland åhrligen till wärkas efter wärken på flera ställen äre belägne der

100 wheigt eller något mer och mindre, efter som wärken äre belägne och förmentes till 500 Tunns årligen i Engeland häraf tillwärkas, hwilcken handtering privat folk för sig drifwer, efter den fördelning som tillförenne wid Grufworne är giord,

Hållande hwart malmen i myckenhet öfwerföres och försällies. Stenkohl hafwa i långliga tjder warit de förnemsta förmoner som Engeland både till skogens besparing för Bergwärkens drifwande som ock till wärmens underhållande uti oeconomien och allehanda arbetens förrättande

försällias som nu skiedde till 20 schil Centnern. Schwartbly eller blyErtzen som brukas at giöra blyErtz pennor af, finnes i England wid Keswyk i Cumberland, kallad Blacklead eller Kelloco, hwaräst iag wäl icke warit men Engeländaren berättade det finnas

som dess utan icke hafwer större afgång än hwad till ritande och sådanne blyarts pennors förfärdigande behöfwes, hwilka dels i England killredas dels i Hållande hwart malmen i myckenhet öfwerföres och försällies. Stenkohl hafwa i långliga tjder warit de förnemsta

han ingen är skyldig någon räkenskap giöra. Salt är wäl i den myckenhet icke i Landet tillfinnande, at hela Engeland dermed kan spisas, dåck warder det så wäl af saltbrunnar utkokat

genom kolen utbringas och wäderwäxlingen skier, är detta kolarbetet i Engeland så gement, at sällan någon gemen arbetare i Provincierne wistas som icke kan låta winda sig neder i kohlpitten

för 1 schilling, hwilckets differente maneer uti tillredande och utkokande här för widlyftigt wore at utföra. En stor formån hafwen En-geland af den myckna Galmeijan som uti dess bly grufwor finnes hwilken iag intet anträffat, som i Aken hafwa

sakers förfärdigande at Naturen synes Engeland hafwa tilldelt alt hwad andra Länder styckewis possidera och såsom et Land fullt af Mineralier och allehanda slags

da slags wäxter är deras förnöjeligaste hemwist som till naturliga Speculationer och Chymien hafwa behag, så hafwer ock Engeland wunnit pris at det med Tyskland ämulerar uti Chymiska wettenskaper och präparationer af allehanda färgerier, medicamenter,

förbiuda, på det deras mässings wärk så mycket lättare skulle bringas till stånd. Dessutan finnes många slags jordarter i Engeland af åtskillig Leera, Kalk, Gips, Marle, Sullers, Lardh, Tabaco, pigs Clay, umbra, Sten et Clay ochra, Lac Luna,

wackra och nyttiga curieusiteter med sådant arbete tillwäga brackt, men dåck intet kunnat hindra, det ju så wäl i Engeland som annorstädes mäckta många högre och nedrigare personer sig uppehålla, hwilka af Gullmakerj så äre intagne at de

och Manufacturers befrämiande ännu dageligen samblas, at ingen twifwel är, det ju et sådant berömligit Kongligit wärk till Engelands och andre länders märkelige

märkelige nytta i längden lärer aflöpa och tiena. Ifrån Engeland begaf iag mig tillika med de Regementer som transporterades i Martii Månad ifrån Irrland på et af dem

Skiepp till Hålland, hwilcken wäg iag nödgades bruka, emedan ingen lägenhet kunde finnas wid påstående krig at komma ifrån Engeland gerade öfwer till Frankrjket; Ty ehuruwäl Enke drottningen utaf Engeland med fransöske pass war försedd at fritt öfwer

finnas wid påstående krig at komma ifrån Engeland gerade öfwer till Frankrjket; Ty ehuruwäl Enke drottningen utaf Engeland med fransöske pass war försedd at fritt öfwer Calais få passera igenom Frankrjke till Spanien och Portugal, war Hen-

märkeligit at det Biscayske järnet i Hålland gäller nästan lika med det Swänska medeljärnet, deremot det dåck i Engeland altid gäller något mera, hwilcket förmodeligen af Hållands starkare handel på Biscayen härflyter hwarigenom hon deras järn

ligen utbringas, men dåck inga så täte och jembne bekommit som han requirerade. Theen och bly hafwer Hålland ifrån Engeland tillika med victriol hwaraf Centnern med 5 1/2 till 5 2/3 f. betaltes, såsom ock en del af Alun-

elliest i Frankriket af metaller förfärdigas, äro af des utförsel till främmande orter nogsamt bekante, och synes Enge-land ock Frankriket i detta mål lika som ämulera, i det bägge Nationerne deraf stor näring taga, och i hwar

i gemen skiedde, begyntes wid Planche Munie i Perigord at göras deraf åtskillige prof, til dess mons: Arconie ifrån Enge-land arbetare lät hämta och de Perigordiske Masugnarne en del med dubbla pipor lät inrätta och med stor depence medelst

än franc för tiden galt. Alun kommer äfwen ifrån Engeland och mycket ifrån Lumiere uti Italien och galt för tiden 20 Cronor 1000 skålpund men war af liten cousumtion, och

igenom flitig öfning de Engelske om icke egalera, dock aldrig hafwa af nöden at tillita. Bly bekommer Frankrjket merendels ifrån Engeland , uti stora Linguls kallade Saumons af 400 skålpund wigt ungefär, och något ifrån Tyskland af det Goslanske uti

försällias, men Plåtarne lades i Kiärillen till nytt bruk igen. Elliest war jorden i detta Land så wäl som Engeland , opfyld med allehanda skiöna stenbrott och Carrierer, at man icke utan skiähl kan förmena det så stora Städer

fyrkantigt som till spik och annat i landet förbrukas elliest förfärdigas här inga särdeles manufacturer som i Frankrjket, Engeland och andra orter, hwaräst järnwärk äre inrättade mycket föröfwes, utan allenast grofwa sorter af hiulspänger, hästskor och spik, hwaraf så

sielf och dess wästindiske Provincier för nationens skull Portugal Frankriket och Irland för des nära situation och Hålland samt Engeland för Commercien skull altid böra af Biscaiske järnet efter proportion något emottaga, at deras tillwärkning om icke med så

quantité på denna sidan om Spanien mäst till Frankrjket en god del till Irland såsom och något till Engeland och Hålland mera för ballast då den Spanska ullen i myckenhet afhämtas, än at desse Provincier icke med större

hwilket nu står till förnimma huruwida man i Engeland dermed avancerat hafwer. Teenet bringas wäl till största delen ur Engeland hwarast man förmenar till 12000 Centner årl. utbringas, men så tillwärkes lickwäl uti Saxen wid Marienburg, Anneberg och

af Bortz; tillhörigt, 1 wid Ochran i Inthal och annorstädes, af hwilket nu står till förnimma huruwida man i Engeland dermed avancerat hafwer. Teenet bringas wäl till största delen ur Engeland hwarast man förmenar till 12000 Centner årl. utbringas,

Ostindiske Compagniet hwilcket dåck det Engelske i skiönhet intet pröfwes wara jemngodt. Bly har äfwen sitt förnemta ursprung ifrån Engeland hwaräst till 14 a 15000 Centner ifrån alla orter menes blifwa utbrackte, men dessutan kommer den öfriga

då hela summan sig ungefär till 22950 Centner bestiger, de få Skeppund oberäknade som kan skie i Deuntforêt i Engeland kunna utsmältas och på några små orter här och där i Tyskland till hopa samkas, hwilket alt dåck om

wid Goslar i Aken och Limburg wid Ranschenberg i Beyern, Rabel i underkärndten samt Pohlen och Engeland. Alun i Engeland till 10000. Limierei Italien 20000. Almerode i Hessen 3000 I Behmen wid der alten SattelGirken och Commodan tillika med

kunna gifwas, hälst efter de intet som i Swerige altid et Collegi Direction äre undergifne, utan uti Tyskland, Italien, England och Frankriket, ibland många och smärre Herrskaper och privatoo fördelte, om hwilka man på intet annat sätt än med

Jochimthal 200. Galmeya wid Goslar i Aken och Limburg wid Ranschenberg i Beyern, Rabel i underkärndten samt Pohlen och Engeland . Alun i Engeland till 10000. Limierei Italien 20000. Almerode i Hessen 3000 I Behmen wid der alten SattelGirken

Hellers Hal etc. 8000. Savoyen 6000 uti Romerska gebietet 11760. Roushillon 5400. I florentiske gebietet 20000 Genuesiske 17200 Brescia 6400 Engeland . 120000. Luyk 18000. Biscayen 80000. förutan Frankriket hwilcket till största delen med egit järn

Act for encouraying af Comage Anledning at finna lenmalmsstrek. Ankaare smide. Alne i England . Almmalm i Gorkshire näd Whilbg: Aigues Chaudes. Aeier de Motte Andreaslierg ravieren. Arenuum widSchneleerg uron von Kniphausens projecter Bergisske

tilstånd gifwas, jag wid en annan tid får så wäl samma saltsiudning, som maneret at boka alunen ok Victriolen i England med mera dylikt i underdån.ödmiukhet beskrifwa. Den senare berättelse, som är om de Engelske Bergwärken med mera, at för

ugn ok hammarsmedia, hwarwid de ärna sig betiäna dels af den därom kring befinteliga Myrmalm, dels af Malm ifrån England . Ok som altså Scottland hafwer nu förtiden intet Jern af egen tilwärkning, så förses det mäst ok förnämligast

förslen af hwad til skepsbyggerier hörer, ifrån Colonierne i America, jämwäl i betänkande tagit om icke så kunde lagas at England måtte til en del förses med timber ok träwärke Norrifrån i Scottland; Hwarutinnan man ännu icke til något slut kommit.

ehuruwäl gofwos anledning at utförligen tala om saltsiudningen i Scottland, hwilken förrättes på samma sätt, som wid pannorne i England , Dock likwäl, som jag billigt bör frukta at falla för widlöftig ok Eders Höggrefl: Excellence ok HögLofl: Kongl

Höglofl: Kongl. Collegium täcktes detta ringa följande med wanlig Nåde ok gunst uptaga. När man reser ifrån Skottland til England på Östra sidan, finnas inga grufwor eller wärk, när man undantager några sten kolsgrufwor wid Berwick ok Alnawick ok

der at söka en bätre, warande härwid ej obemält at låta hwad förfarenheten härtils för en antagen sats faststält i England , at Kopparmalmstrecken äro mera waragtige i wästra delen af Landet, såsom Cornwall ok deromkring än Norremot; Deremot Blygrufworne äro

at kunna döma om des art ok natur. Ok som nedanföre skal widare talas om maneret at förrätta grufwoarbetet i Eng-

af strömen ok någon förbilöpande bäck, eller at de ligga aldeles förborgade, så är, så wäl här som annorstädes i Eng-land , wanligit at betiäna sig af hwad man må kalla en Jordbor, emedan dymedelst bores til 20 à 30 famnar

sade kolhandeln wara den ansenligaste wid NewCastle, warande intet allenast hela London utan ock månge andra platser i ok utom England här ifrån försedde. Ok ehuruwäl det synes, som skulle en god del af de wärk, som nu wara gängse, kunna

stor myckenhet skepp underhållas, ok godt ok hårdt siöfolk dermedelst upbringes, så anses detta som et Seminarium af Siöfolk för Eng-land , så at när til flottan behöfwes folk, de hafwa dem här at tilgå. För hwilken orsak, som det säges,

annan beskrifning. Byggnings omkostnaderne i England , ehuru de må wara olika, skola, efter berättelse, stiga til 15 à 16000 £ Sterling. Otta Mil ifrån

ligger staden Sunderland, hwars förnämsta handel jämwäl beror på stenkol, som för deras storlek ok renhet räknas de bästa i England , ok i synnerhet de ifrån Lumley wärket, som altid bära det högsta priset i London. Ok äro derårlige

först påtänkt af en wid namn Savery, ok sedermera efter många försök bragt til fullkomlighet ok på åtskilliga ställen i England upsatt, hwar brist på fall ej tillåter wattukonsters inrättande. Det är ej utan at hon säges wara mångfaldig reparation

inrättat at göra Blyhwitt, ok et annat i wärket at upbyggas. Hwarmed slutes det som wid den Östre sidan af England kan förefalla, at i denna underdån-ödmiuka berättelse om Metaller ok Mineralier at anföras, när man undantager åtskilliga i de södra

at beses, warande denne Province, när man undantager det nya wärket wid Preston i Lancashire, den endaste i England som hafwer Alumbruk, hwaraf der äro 5, Carlton, Loftes, Bowlby, Sandsend ok Peak, hwilka när man reser at bese,

försänd dels til Irrland, dels til Jernbruken i Chesshire ok deromkring, så wäl som til Masugnarna söder til i England ok Hamp Shire. Efter berättelse skal nu wara emot 70 år, sedan en Sir William Pennington's af Moncaster

bringa Malmen om bord på skeppet, betalande Köparen de öfriga omkostnader ok fragten. Om han föres til någon ort i England , betalas derföre ingen tull, allenast en liten afgift til tullbetiänten; Men går Malmen til Irrland, måste han

Drawback dem återställes, så at ingen rättighet erlägges utan för hwad i landet förtäres. Bergsalt gräfwes på ingen ort i England utan denna, ok skal wid en ort Laiton i Cheshire fuller finnas bergsalt, men des aflägsenhet ifrån siösidan göra at

igenom samma bergslag en annan resa, så gifwes här anledning at Jernsmältningen i gemen samt de öfriga Jernwärk i England , som de nu för tiden stå beskaffade, i underdån-ödmiukhet omröra, ok för et bätre sammanhang som på en gång

största ok ansenligaste i England i sitt slag, bestående af följande Wärk. 1 en Masugn, som warit upbygd för en rund tid sedan af

upbygd för en rund tid sedan af den nu warande ägarens fader, ok drifwes starkare än någon annan i England , som han nu år 1725 hade gått 2 fulla år, då de tilwärkat 2010 ton tackjern på en blåsning,

Som detta Wärk, hwilket för omtrent 30 år sedan blifwit til denne manufacture anlagt, räknes det största i England af denna art, af många för det bästa i anseende til ståltråwärket, ok det endaste i anseende til Plåt-

5 säckar Malm. Fyra Mil nedan om Monmouth wid en ort kallad Whitebrook war tilförene det äldsta ståltråWärk i England , upbygt i drottning Elizabeths tid, men har dessa 8 eller 9 år stått öde. Det

stålet. Til de senare köpes stålet ifrån Birmingham, ok af det slag de kalla Tyskt stål ehuru giordt i England , ok sändes så til Waltswärket at waltsas til plåtar af 1/4 tum tiocka, betalande man derföre 20 Skill:r p

brutit ok förskämt. I öfrigit äro dessa SmidWärk, som för des stora nytta i jernmanufacturen nu öfweralt i England äro inrättade, sålunda bygde, at stången, sedan hon är afklippt til behörig längd ok glöggad, går ifrån Waltswärket

heten af deras Jernwärk, warande ingen liknelse at Malmen öfweralt i landet komma at tryta. Det äro fuller Jernwärken i England den swårighet underkastade, at minsta delen af deras ägare besitta egen skog til deras drift ok fortsättande, utan måste

tienst, hindra at jernwärken ej på så fördelagtigt sätt kunna drifwas, ok til det höga pris, som jernet bär i England , ej litet hielpa. Men hwad lärer dessa Wärk i framtiden största swårigheten underlägga, är skogens aftagande ok den mangel

för grytor ok dylikt. Härifrån ledes man nödwändigt til den efterfrågan, huru nu för tiden må med skogarne i Eng-land wara beskaffat, ok hwad tilräckelighet deraf må wara i framtiden, emedan derpå beror beständigheten af deras Jernwärk, warande ingen

fordres. Jernet, som smides i England , sades gå under twänne namn, antingen at det är tough or Mere hart Iron, det är miukt ok

annan mindre, alt som de hafwa watn til, hwarpå de mästadelen lida brist om sommaren. De nu för tiden i England warande Masugnar äro som följer ok efter deras belägenhet i provincerne, warande onödigt deras namn så wäl som Ägarnas

Shire 10 Ibland de 22 hammarsmidior, som äro i denna province, är Cleobury at märka, emedan det bästa stångjernet i England der säges smidas. Hon hörer en Blount til som jämwäl drifwer Boulden Masugn i samma Lands skap. Stångjernet galt wid

den noga efterfrågen, som man giordt up ok neder i Bergslagorna, i tanke at få om årliga allgemena Jerntilwärkningen i England en wiss ok tilförlåtelig kundskap, så måste dock tilstås, at det warit omöjeligit at inhämta egenteligen ok

man måtte döma. Hwartil kommer, at hwar ok en i et så elskylt wäsende, som detta gör i England , synes wara om des egna Wärks förkofrande mera bekymrad än at undersöka styrkan af de andra, så at

Ägarne af wärken ej äro allestädes lika benägne en om i en slik undersökning at förnöja, ok det särdeles i England , hwar de wid deras manufacturer ok Wärk en ogemen warsamhet ok tysthet söka bestyra. Sir Ambros Crowley war

öfwer hela årliga tilwärkningen i England , ok wid hwart ok et wärk i synnerhet, hwilken uträkning, som han den samma skolat lagt in för Parlamentet,

om det Swenska Jernet skulle falla til 15 à 16 £. Sterl. p ton, en stor del af Wärken i England måste duka under, dem undantagne som äga den förmon, att

skäl föreställa, så skal här utan widare skärskodan anföras hwad som efter, så at säga, en allmän wedertagen regla hela England öfwer räknas det pris, under hwilket jernet ej kan tilwärkas, åt minstone så at Bruksidkaren skal blifwa behållen, ok

Jern för den månaden, i anledning af den markgång som främmande Jernet bär. Men som oagtat at Jerntilwärkningen i England i senare åren så ansenligen tiltagit, den samma dock på långt när ej är tilräckelig til egit behof ok manufacturernes

Nya England har det nu warande ok så kallade Bristol Compagnie försökt at inrätta Jernwärk ok tackjern tilwärkat, hwilket til England blifwit öfwersändt. Men så har omkostaden ok förlusten warit så stor, at de ej mera synas wilja sig dermed befatta;

öfwerflöd finnas; hwilket senare äfwen deraf må slutas, at årligen en myckenhet timber, träwärke ok master ifrån dessa orter til England ankomma, ok at ansenliga skeps

en eller annan det öfwersändt såsom betalning i handel ok wandel, dermedelst at undwika wexelens swårighet, som emellan England ok Irrland altid är det senare ansenligen widrig. Hwad mäst här skal hindra Jernwärks inrättande, berättes wara mangel på skogar,

förmöner niuta en annan, som är at fragten är helt ringa emot en så lång försel ok resa, som til England , ok ej kostat dem öfwer, 7 Skill:r p ton, tiänande jernet för Barlast. Dock ligga de under den swårighet

förebygga all mangel på skog, som man annars måtte tänka skola kunna i framtiden tryta i England. Ifrån hwilka orter England nu för tiden förses med Jern kan af efterföljande upsats inhämtas, hwilken är utdragen af de så kallade Bills

i desse orter finna den ansenligaste ok en wiss afgång, skulle komma at lida ok studsa; så göra Bruksäganderne i England alt hwad är möjeligit

arbete mindre fördelagtigt. Ehuru der med är, så är fuller klart, at ingen omöjelighet i wäggen ligger, det ju England skulle, om ej så snart, dock i längden kunna med Jern förses ifrån des egna Länder ok Colonier. Men som

ödesmark de komma at förebygga all mangel på skog, som man annars måtte tänka skola kunna i framtiden tryta i England . Ifrån hwilka orter England nu för tiden förses med Jern kan af efterföljande upsats inhämtas, hwilken är utdragen

anses. Skulle de i Colonierne begwäma sig eller låta sig nöja at allenast blåsa tackjern, sända det samma til England , ok åter taga, som förr, de nödiga manufacturer ok stångjern derifrån, så får saken et annat utseende, hwilket förslag

om Stålbruken, hwaraf äro 2 ugnar i Sturbridge, åtskilliga i ok omkring Birmingham så wäl som på andra ställen i England . Af Engelskt Jern converteres altsintet til stål, emedan det ej hafwer den styrka som dertil fordres; Ej eller

eller splittror. Sådant är Öregrunds jernet af (L) ok O O, hwilke äro de mäst begärliga sorter i England , ty omskönt de andre Öregrunds Märken ej äro wid Stålbruken obekante, ok godt stål deraf göras, komma de dock

soft, ok har ej sådan styrka som det förra, ok räknes mästadelen af det Spanska jernet af denna art. I England göras egenteligen 3 slags stål, hwaraf det första kallas Blister Steel, emedan det i ugnen liksom kokar eller skiuter

sök med Ryskt Jern, omskönt en del mena det ej wara dertil odugeligit. Göres fördenskull alt Stål i Eng-land af Swenskt eller Spanskt jern, warande dessutan jernet, som de bruka af 2ne slag, hwaraf det ena säges wara tough

talt om Jernwärken i England , följer at i lika ödmiukhet beskrifwa Tennok Kopparwärken, hwilka til at bese en resa företogs wid slutet

Hwad Tenngrufwornes ålder widkommer, så är fuller klart at de af urminnes tider ok för de Romares infall i England warit bearbetade, som ock de, hwilke om detta skrifwit, gifwa före at grufworne på Scillyöarna, hwilka ligga omtrent 10 Swenska

sedermera af Konung Edward III i synnerhet blifwit stadfästade ok förbätrade, ok af alla de följande Regerande i England widare bekräftade, warande nu dermed sålunda beskaffat. Som af gamla tider både i Devonshire ok Cornwall, Tengrufwor warit bearbetade,

årligen tilwärkes, så skal det längre fram omtalas, emedan alla de Kopparhyttor ok wärk, som nu är i gång i England, hafwa warit ok nu äro försedde med den fast största ok ansenligasta delen af deras malm ifrån Grufworna i

wärk, begynte med Kopparsmältningen sig at befatta, som gat anledning til de många kopparhyttort Bruks inrättande, som nu äro i England, ok ok hwarom skall på sitt ställe talas. Der äro få grufwor i Cornwall, som egenteligen kunna kallas Koppargrufwor, emedan

Hyttor skal på det högsta bestiga sig til 200 ton Koppar årligen. Dessa här omtalte Kopparwärk äro de ansenligaste i England ; De öfrige äro Hail i Cornwall, som är sagt bestå af 11 ugnar. Swansey i Glamorgan Shire i Wales,

Wärk af denna art. Ty, at intet tala om det stora glasbruket för större Spegelglas, som är det endaste i England , ok hwarest samma glas blåsas, i stället de i Frankriket giutas, så drifwas här af åtskilliga Interessenter först 13

både til wästra ok Norra delen af England , men här tils förgäfwes. Ty ehuruwäl de på et eller annat ställe, ok i synnerhet i Lancashire, hade funnit

hwar hon är belägen. I öfrigit wardt af Parlamentet förordnat år 1721, at all Kopparmalm, ifrån Colonierne bör föres til England ok ej annorstädes, ok det under samma säkerhet ok borgnot prästerande, som med andra waror sker, hwilka samma

ma lag äro underkastade. Widare följer at skärskodas, til huru mycket den årliga tilwärkningen af Kopar må sig bestiga i Eng-land , de straxt bör förkastes den uträkning, som i en ej länge sedan utgifwen beskrifning af det landet blifwit publico

man tidendes, som skule en ny koppargrufwa deromkring wara up funnen. I öfrigit kommer en myckenhet uparbetad koppar til England årligen ifrån Holland i Kätlar ok dylikt. Mess-

à 4 £. 5 Skill. Af denna sidstnämde koppar skola nu wid pass 250 ton eller 1875 skeppund komma til England årligen ok förbrukes han mäst wid Wärken omkring London. Så har ock Bristol Compagniet köpt en del för Messingsbruket, ok

som emottaga Englandes manufacturer i Jern, stål, koppar, Messing med mera, ok til hwad quantitet ok myckenhet hwartera, samt hwad England åter af andra undfår. Myntet, hwar penningar nu slås i England, är allenast et ok det i den så kallade

år 1659 til d. 31 Decen. ber af år 1699, 19511525 £. 13 Skill:r 9 d. Sterl. blifwit slagna i England , ok ifrån år 1701 inclusive til 1724 inclusive hafwa 241183 pund troy blifwit up myntade i guld, ok

ok til hwad quantitet ok myckenhet hwartera, samt hwad England åter af andra undfår. Myntet, hwar penningar nu slås i England , är allenast et ok det i den så kallade Tower of London. I Konung William III:s tid näml:n ifrån

samt Apotekare saker, ehuruwäl desse sidste köpa deras drogner efter averdupois wigt, hwilken är den andra wigten brukelig i England , i alla Kryddkrämare saker, grofwa ok Vitualie waror, såsom Metaller, ull, talg, smör med mera. Der gå 16 drachmer

Regerings år är sagt, at de penningar, som härflyta af denna taxa, skola gå at bära omkostningarne af Mynten i England ok Scottland, ok at de ej böra stiga öfwer 15000 £. Sterl: om året. Det Remedium, som bestås wid Myntningen,

senare är icke så aldeles wäl finerat som det förra. Guldmynt har i dessa tider warit i större öfwerflöd i England ok mera til fångs än Silf:r penga

i Brassilien, ok de sidsta i Gouvernementet St Paul, hwarom man hade berättelse år 1722, at ej något nämna om Eng-land s starka handel med Portugall, hwarmedelst Gullet egenteligen här i landet inflyter, så wäl som til en del ifrån Spanien,

korn lika emot 1 deniers 20 grains Fransk Mynteligt. Af hwarje 100 skålpund troy silfwer, som skal myntas i England , bör den så kallade Master of the Mint slå åt minstone i Skillings 40 skålpund ok 10 skålpunds wigt

år 1722 til 3,780,861 £. 6 Skill:r 3 1/4 d. Sterling. Ibland de Lagar ok förordningar, som blifwit giorda i England Bergwärken angående, kommer såsom den generaleste at nämnas den Act of Parliament, som i Konung William

emottaga dem i betalning til större summa än 6 pence, el:r 1/2 Skilling. Änteligen at något må nämnars om Englands inkomster, swaghet ok styrka, i anseende til Medel ok penningar, så fants wid det sidst utgifwa förslag, 1723, at

detta aldeles förekommit ok afskaffat, emedan der är förordnat, at hwilken som hälst skulle hafwa eller finna grufwor i England ok Wales, ware sig af koppar, tenn, Jern eller Bly, skulle för sig behålla, fritt nyttia, besitta ok arbeta samma

Höglofl. Kongl. Collegium lärer, om så behageligit warit, af föregående underdån ödmiuke berättelse något när kunnat inhämta Englandz nu warande tilstånd i anseende til Bergwärk, hwilka werk, såsom så til sägande, et och samma land tilhörige, man

den berömda Cardinalen Alberoni under dess Ministerio i synerhet befordrat, och dertil förskriwit arbetare ifrån Holland, Liege och Eng-land , men ehuru med deras gjuterier må wara beskaffat, så är wist at nu, då detta trifwes, man är wid

Manufacture wärk der uprättat, en dam anlagd, en stor och beqwän platz intagen, och en myckenhet arbetzfolk förskrefne ifrån England . Wärket bestod i et glas bruk, Stålbruk, åtskill: rum för betienterna, och wärkstäder för arbetsfolket, at giöre lås

deuren at gå tilbaka til England . I öfrigit drefs werket med Engelska Stenkohl och med Swänskt Järn. Så tilwärkas ock i Siöstaden Dieppe

först talas om maneret att tillwerka stålet, hwilket här dels förbrukes, dels, och thet i stor myckenhet försändes till Holland, Eng-land och andra orter. I Soknen Remschedt äro 7 Stahlhütten, som the här säga, men på floden Wopper ända Landet upföre,

goda Klingor och tylikt, eller sämre, så som för yxor, borar etc. Knifstål göres af twäggehanda art, antingen, som i England är wordet i agt tagit, att emellan Stålet ligger en ådra jern, hwilken dock ej går ända ut till Ryggen

igenom ryggen eller baken, af Knifwen, liggande emellan stålet, som en Kil. Thet förra kallas Krampestahl, och går mäst till England och Frankriket, och göres thet bästa af Wolfferts wid Mosbach 1/2 mil ifrån Remschedt, hwilket ock sist försåldts i Holland

ock sist försåldts i Holland för 16 fl. p 100 skålpund. Och kan här widare, märkas, förutan hwad som i England härom wordet inhämtat, att stålet just icke så lägges med 4 stänger eller delar af stål, och en mitt uti